Sent söndagssurr,,,

Det är ärligt talat inte så bra i familjen Vildhjärta. Trots klubbmästaren Cutie! Inser ni vilken bedrift det egentligen är? Jag tror inte jag förstår det själv.. De senaste två åren är det kategori I som vunnit, helt fair, vi har fantastiska persers i klubben! Å åren dessförinnan har det varit cornish, oriental o gud vet vad. Å i år vann CUTIE!!! Fatta att man nästan får storhetsvansinne?! Förra tävlingen han var på så blev han bästa grupp 4 hane ( i mitt tycke VÄRSTA gruppen hos skogis!) å nu Klubbmästare 2009 i Calmare kattklubb, enhälligt via alla tre domare.. Cheezes, hade jag inte ens kunnat föreställa mig trots att jag tycker att Cutie är en snygg kille!!

Varför är det ändå inte bra? Jo, för att idag har vi varit hela dagen hos mamsen. Mamsen är väldigt döende. Det är hårt. Det finns inget hopp, och enda man är glad för är att hon inte har ont. Inga personlighetsförändringar än. Jag hoppas att mamsens död blir stillsam o lugn. Det hoppas jag. Och jag hoppas att vi orkar leva vidare med hennes minne i våra sinnen. Ikväll träffade jag mina tre brorsor, alla tre helt fantastiska med sina tjejer/fruar. Jag är glad att de finns! Två av dem har mammas gener o en har mammas sinne i sitt minne.

Brucan mår hittills hyfsat, verkar som om smärtstillande börjar ge sig, för nu haltar han. Äter med god aptit o verkar ok för övrigt, tack gode gud!

NU tänker jag sova, trött, seg o knepig.
Kram till alla som bryr sig!