Det blir inte alltid som man har tänkt sig...

Innan jag glömmer det "STORT GRATTIS TILL FODERKULLEN SOM FYLLER TRE ÅR IDAG!"

Igår kom lilla Minnie Moose hem till oss. Det var ett ganska tragiskt återseende eftersom hennes nya ägare drabbats av plötslig sjukdom och ej längre kan ha henne kvar! De grät vid återlämnandet, jag började också såklart grina och lilla Minnie bara hoppade ur buren och var alldeles underbar.. Och solklar silver.. Så nu söker Minnie Moose ett nytt hem, och i väntan på det befinner hon sig här tillsammans med pappa Bruce, farmor Candy, mormor Dompan och släktingen Loppan samt sin storasyster Sharin Foo och resten av tjocka familjen. Absolut otippat och jättetråkigt för hennes ägare, som önskat sig denna lilla katt så länge och som var så lyckliga! Ibland blir det inte alltid som man tänker sig.. :o(

Sharin Foo är en liten suris mot de andra katterna, känner igen prinsessfasonerna från mormor Dompan o mamma Shanta, men oj vilken liten kelgris hon är! Dompan blir så sur när hon hoppar upp till mig i sängen och inser att platsen redan är tagen av en liten madam som väser åt henne.. *fniss* Såklart får Dompis plats också! Minnie har redan passat in, hon är mer positiv och mindre prinsesslik än Sharin, så hon bara hoppade ur sin bur och gillade läget. Cool katt! Ushki "jagärnogpåvägattblifertilsnartförjagtränarpånacktagmesthelatiden" är på småtjejerna hela tiden, han är i sin absolut värsta slyngelålder nu... Suck!

Stressnivån är relativt hög just för tillfället, massor av bollar i luften och massa att göra på alla plan, bara hoppas att jag hinner med allt som ska göras.. I tid helst.. Nåja, sånt är livet på en pinne..

Nu blir det sängen, lååång dag imorgon också.. Hemsidan skulle egentligen fräschas upp, men det får väl vänta tills tid blir.. När nu det kan tänkas bli.. Suck...

Härligt resultat!

Idag har Dompan HCM-testats igen, och jag måste erkänna att jag var aningens nervig innan.. Men det var nemas problemas, värdena var nästan desamma som för två år sedan när hon testades senast och jag blev glad o nöjd med det! :o) Dompan var inte fullt så nöjd, för även blod till Fiv/Felv skulle dras och då är det inget kul.. Hon rycker som besatt till så fort den lilla lilla nålen kommer i kontakt med huden och med lite hjälp så lyckades vi till slut hålla spratteldamen.. Det härliga med Dompan är att hon aldrig hugger, river eller beter sig illa, hon bara rycker för att komma undan...

Ushki o Sharin world still rules.. Ushki busar med den lilla som morrar o eländar sig.. ;o) Alla andra katterna mår bra och Bruce har fortfarande inte fattat att han är kastrat, undras just om han nånsin gör det..?

Nu är jag så trött så trött att sängen kallar och imorgon ska jag göra allt som jag inte hann idag.. Eller åtminstone lite av det..

Nattinatti o sov gott allesammans!

//Malin