Dåliga och bra nyheter..

Det finns bara en Bruce Viggesson, och han är the Boss, the Man och the Best. I fredags ringde veterinären, Bruce "spruckna klo" med var, var inte vad vi trodde. Det var en tumör. Tumörer som sitter på kattår är ofta aggressiv cancer. Ridå.

Bruce har opererat bort en av sina baktår, och nu ber vi innerligt att hans tumör dels är godartad, och om det inte skulle vara det så ber vi än innerligare att cancern inte sprider sig. Innerligt. För Bruce är oss så kär. Det var den första kattungen från egen kull vi behöll, det är och förblir den goaste, snällaste och mysigaste katt som någonsin har vandrat på denna jord. Bruce Viggesson är godheten personifierad. Och jag vill inte mista honom också. Känner inte riktigt att jag orkar med mer negativa besked, det är så tungt. Men det blir att fortsätta, en dag i taget, en sak i taget. Bruce mår väl efter operationen, han verkar inte ha ont och även om han har tratt så verkar allt ok. Måtte det bara bli bra även fortsättningsvis. Fredagen var en lipdag, jag tror att jag grinade hela dagen, men framåt kvällen blev det bättre. Och vi kelade med Brucen, som i vanlig ordning var så go o snäll som bara han kan vara. Jag är glad att han vet att han är djupt älskad, och när vi hämtade honom hos veterinären så buffade han på min hand med huvudet, sådär som bara han kan. Allra finaste Bruce Viggesson.

Ner som en pannkaka, och idag upp som en sol.. Även om molnen låg där i bakgrunden och lurade.. Idag har vi haft klubbmästerskap i vår kattklubb. Goa glada kattvänner och några avkommor på plats, kul! Cobran blev BIV, Cutie blev BIV och NOM, Demonius Drakblomma blev NOM. Söte lille Filiokus blev etta i sin klass, men fick stryk av syrran Murkla Mys i jämförelsen hane mot bästa hona. Murkla Mys blev senare NOM också! Då slog hon ut sina syrror Lufsa och Krumelura, men Lufsa slog till och vann över farmor Dompan i BIV:en, det var roligt! Alla kattungarna har utvecklats fint och jämnt, bra allover! Och framför allt är de TREVLIGA! Coolast var nog Krumelura Knuff, hon var nästan blasé när hon hängde i utställningsposen! Lufsa var lekfull, och Filiokus ett riktigt yrväder!! Murklan kröp upp hos sin domare och lekte krage, där låg hon hela tiden när domaren skrev bedömning. Gissa om man blir stolt som uppfödare av dessa fyra gullungar!!? :O) Edward Scissorhands är ljuvlig, och väääääldigt pälsig! En mycket go o charmig kille! Jättefin! Han fick i vidare tävling stryk av Demonius Drakblomma, som slog till och blev NOM, vilken idolkille han också är! TUNG!!! Och jättefin även han! Men.. Helt otroligt nog, så fanns det en av våra katter som stod kvar genom alla olika moment, och blev Best of The Best allover av alla kategorier! Och det var min Cutie!! Cutie klubbmästare i stenhård konkurrens, helt otroligt!Vilka priser han vann! Massor med säckar av kattmat, leksaker, prylar o allt möjligt bra! Vår prisrums-Tine är verkligen fantastisk! Tack för en fin dag alla kattvänner och ännu mera tack för alla som håller tummarna för Bruce!

Nu är jag helt slut.. Men jag har haft väldigt konstiga dagar. Jag grinade av glädje när Cutie vann, och jag grinade av oro, sorg, förtvivlan när Bruce var värre däran än vi trodde. Märkliga dagar.. That is life.. Fast nu tycker jag faktiskt att vi har fått en massa skit, är det inte dags för allt att vända snart? Jag hoppas verkligen det.

Ha en fortsatt trevlig helg, och glöm inte att hålla tummarna för att finaste Brucen får vara pigg o frisk i många herrans år till. Trots att han bara har tre tår på ena baktassen...

Kramar!

Just idag är jag stark...

"Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Jag ser måsarnas flykt
Jag ser solglittrets dans
Jag ser fram emot härliga tider
Jag ser kvinnornas ben
Jag ser ögonens glans
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Jag hör skrattande barn
Jag hör slussarnas brus
Jag hör till de få som kan leva
Jag hör inre musik
Jag hör vindarnas sus
Jag har tron på mig själv på min sida

- Kenta Gustafsson, 1948-2003"


Äldsta går på Estetisk linje.. Som slutarbete i nian gjorde hon ovanstående bild.. Hon är rätt duktig, tycker jag.. Men jag är såklart partisk.. ;o)

Äldsta är hos sin farmor och ska gå på någon akrobatcirkusföreställning ikväll, Sonen och Trotsiga Tonåringen (TT) är fortfarande i skolan men kommer nog snart hem, och nere i soffan sitter Wilmisen och mumsar smörgåskex och kollar på film. Mannen kommer hem lite senare idag, han ska hem till en tant o hjälpa henne med hennes dator. Han har fått sitt influensavaccin idag, och säger att han har ont i lederna. Hoppas han slipper reaktion, imorgon ska han ju skjutsa Bruce till veterinären för operation av spruckna klon..




Idag känner jag mig lite mer positiv till livet.. Lite. Ändå tills jag tänker på den gigantiska tvätthög som väntar på att vikas och strykas nere i vardagsrummet.. Phui.. Men det är synnerligen världsliga problem.. Egentligen skulle jag vilja ha en tvättservice. Bara några hål i väggen där man stoppar i all smutstvätt, å sen åker den efter ett par timmar tillbaka in i respektive garderob, tvättad o vikt o klar. Mycket tid läggs på tvätt o vikande av tvätt i det här hushållet. Stor del av kläderna är Wilmisens. Hon byter kläder ibland upp till fem gånger per dag trots att vi ideligen diskuterar detta.. Kreationerna är ... speciella... Gärna rosa shorts, röda strumpbyxor, grön tshirt och grå kofta.. Med slöa tofsar i håret. Det finns två varianter av tofsar, slöa och pigga, i det här hushållet. Slöa är när de pekar neråt, pigga när de pekar uppåt, solklart, eller hur?!


Snart ska jag städa. Det betyder Motörhead på hög volym, eller rättare sagt så hög som Wilmisens filmtittande tillåter. Born to raise hell är fantastiskt bra att städa till.. ;oP Har varit på centralförrådet och fyllt på med bal toapapper, skrivarpatroner, rengöringsmedel o liknande. Skönt! I helgen väntar klubbmästerskap för katterna, och på söndag ska vi hem till mamsen o laga middag till familjen. Imorgon kväll får vi gäster, så Äldsta och sonen ska sova över hos kompisar, så deras rum blir gästrum.

Mannen och jag har börjat gå promenader på kvällarna. Slingan är perfekt. Vi har börjat med att ta ett varv, men nästa vecka får det nog bli två varv..




Nähäpp, nu kallar städningen på mig.. Och Lemmy sjunger sin sång.. Missa inte Foppa ikväll på tv!!!

Ha det gott, ta hand om er och kramar!

Fortsätt simma!

Idag känner jag mig som Doris i filmen Hitta Nemo! "Fortsätt simma, fortsätt simma, fortsätt simma..."! Och är det inte precis så som livet är? Det gäller bara att fokusera och fortsätta oavsett vad som händer.. Eller att lägga sig ner o dö, och det alternativet är väl inte riktigt synonymt med mig.. Dessutom tänker jag på min moster, som hårt märkt av sin cancersjukdom yttrade följande: "Folk tror att om man är dödligt sjuk så dör man, men så enkelt är det faktiskt inte.. Det tar en jävla tid i alla fall!" Sötmoster, hon var en kvinna med bett i talet och ändå med ett hjärta av guld! Jag känner mig inte fullt så depressiv idag, men det kommer o går och det viktiga för mig just nu är att mota bort alla negativa tankar, så att de inte tar över. Men det är mycket negativism just nu, av helt förklarliga skäl. Dock finns det positiva bitar också, det får man inte glömma!

Foppa är en positiv bit, jag älskar Foppa, och det låter kanske helt patetiskt i sammanhanget, men likväl som en del går i gång på fina kläder, saker osv så går jag igång på att se Foppa spela hockey! Han är min store idol! Gode Gud, se till att han får vara frisk o spela hockey!! Han är ju bara bäst i hela världen!

Kitty o Cutie har gått från "hardcorelovers" till söta vänner, jättemysigt! Kitty och jag har tillbringat dagen tillsammans, eftersom Cutie ville UT från rummet (och han fick givetvis en paus från pareriet) och hon har kelat o gosat med mig jättemycket. Fin tjej, me like! Hon har jättefin pälskvalitet, fin fin profil och ett alldeles underbart temperament! Håller tummarna att det blir små barn från dessa två, för de kommer nog att bli kalas!

Min son växer. Han tvingade mig att ställa mig framför spegeln med honom bakom mig, och han är nästan huvudet längre än mig. Lille gubben, han är ju min bebis!! Fast en väldigt stor sådan..

TT har varit på fint humör i dagarna två, me like! Hon ÄR en underbar unge, men med synnerligen kort reaktionstid och gör ofta innan hon tänker. Vilket skapar en del ... oro.. i hushållet.. Och konflikter. Men fantastiskt fin är hon i a f.

Äldsta är en raring. Kom hem från skolan och gjorde pannkakor till sig o systrarna. Omtänksam o snäll unge och alldeles förfärligt välartad. Undras just varifrån det kommer?

Brucen är pigg trots penicillinen och haltar inte o visar inte med en min att han har ont. Sötis, jag är jätteorolig för hans operation på fredag, men försöker att inte tänka på den. Fredagen kommer att bli en jobbig dag, så jag har bestämt mig för att städa hela dagen lång!

Nu ska jag softa i soffan, kolla på "True blood" och bara ta det lugnt. Ha det gott allesammans, ta hand om er o era nära o kära och tack för att ni finns!

En fjärde jobbnatt...

Först av allt vill jag bara berätta att Foppa är tillbaka!! Min favvis i sportvärlden, Peter "Foppa" Forsberg! GISSA vem som kommer att sitta klistrad vid tvn på torsdag kväll? ;o) Go, Foppa, Go!!

Influensavaccinet gav mig enorm huvudvärk i ca 12 timmar. Ont i armen. Fick feber, och kände mig allmänt frossig. Sen var det som att trycka på en knapp, och det försvann! Skönt. Lite tung i huvudet är jag ändå, men det är nog alla tankar som inte riktigt får plats innanför skallbenet. Mamsen går sakta men säkert mot sämre tider. Mycket sämre. De bra dagarna är få, ofta orkar hon inte vara uppe mer än en liten stund, men än så länge är hon hemma i a f. Hon sover. Och sover. Och sover. Matintaget är obefintligt, men lite näringsdryck slinker ner, i mycket små mängder. Det känns tungt. Allra helst för hennes man. Det måste kännas enormt svårt att leva i detta konstant, och jag önskar att det fanns något jag kunde göra för honom också. För mamsen kan vi inte göra så mycket mer än att finnas till. Höra av oss, visa att vi bryr oss och att vi har det så bra vi bara kan. Allt jag velat säga har jag sagt och fortsätter säga. Allt jag velat och kunnat göra för henne har jag gjort och fortsätter göra. Men det hjälper inte. Hon kommer ändå att dö. Fast jag vill inte tänka på det. Vill inte tänka framåt, inte heller bakåt, vill bara kapsla in och döda sjukdomen och låta min mamma få leva och bli gråhårig, gammal och rynkig och en tant.. Jag gråter inte särskilt mycket, bara en skvätt då o då, i ensamhet helst. Känns som att alla tårar nästan har tagit slut. Vi bara väntar. Väntar på att dagarna ska gå och att varje dag ska vara så bra som möjligt för oss alla. För vem vet när det blir den sista?

Äldsta har haft en tung kväll. Hon är konfirmandledare i kyrkan och ikväll har de varit på krematoriet. Hon var lite ledsen när hon kom hem därifrån, inte riktigt läge för besök på kyrkogårdar o krematorier nu med tanke på mamsens sjukdom och tillstånd. Men hon biter ihop, Äldsta. Det är så i den här släkten. Vi biter ihop o kämpar på. Och jag tror det är så för de flesta. I denna kokongen av väntan pågår också det vanliga livet. Livet där mat måste lagas, tvätt måste tvättas, torkas och vikas, och jobb som måste skötas. Sånt är livet, och även om vi då o då faller i djupa hål så måste vi kravla oss upp igen. Så är det bara.

Suddar bort alla negativa och ledsna tankar. Vet att mamma inte skulle vilja att jag var ledsen. Hon vill att vi ska må bra. Synd bara att hon inte får må bra.

Bruce Viggeson har skadat klon, och varit hos veterinären. Han ska opereras på fredag, då måste man plocka bort hela klon. Jag är jätteorolig för operationen och för att något ska hända Bruce. Men hans klo kommer att växa ut igen, förhoppningsvis. Just nu går han på penicillin, men annars märks ingen skillnad. Bruce Viggesson kan också konsten att bita ihop.

Cutie har Delfinia/Kitty på besök hemma. Det är inte kärlek, bara "pang på rödbetan"... Men parningar är det... Håller tummarna att det blir bebisar, det vore jätteroligt både för oss och Delfinia/Kittys familj.

Nu måste jag jobba lite. Sista natten av fyra i rad. Känns i kroppen. Fick skäll av mamma ikväll per telefon, att jag jobbar för mycket, måste vara rädd om mig själv. Söta fina mamma, jag älskar dig!