lördag, juni 20, 2009

Midsommardagen!


Pappa Cuties relaxade stil får illustrera vår midsommarafton. Lugn, trevlig och mysig. Vi käkade hemma och satte oss sedan i bilen för att köra ner till släkten i Kristianopel. Min kusin o hennes familj bor där, och varje år brukar vi ha en mini-släktträff med moster som normalt bor i Thailand, andra mostrar o morbröder o en hel drös med kusiner. Vi brukar äta, fika, grilla, spela brännboll, ha tipsrunda osv och det är jättetrevligt på alla de sätt o vis. Wilma brukar normalt sett ligga i poolen mest hela tiden, och så även igår. ;o) När vi varit där några timmar var det dags att köra hem och mannen lämnade av mig på jobbet. Natten var mycket lugnt, och jag hade god mat och en bra bok som sällskap. Kollade lite priser på DNA-test av kattungarna. Det är inte så hiskeligt dyrt faktiskt! I Frankrike kommer de ju att införa att katterna ska ha ett eget DNA-kort för att undvika felaktiga stamtavlor, och det visar sig på de franska labbens numera förmånliga priser. Runt 3300kr skulle det kosta för mig att testa kattungarna, Sharin, Cobra, Ushki och Cutie. För säkerhets skull tar jag med Ushki också, varför inte liksom? Underligare saker har ju hänt i genetikens värld än att icke vitfläckiga katter fått vitfläckiga barn, och jag vill verkligen vara helt och totalt säker på stamtavlorna. Ushki vet vi ju har varit instängd med Sharin dessutom. Så vi gör så. Problemet är att kattungarna inte får äta på en halvtimme innen testet tas, så vi får vänta tills de blir lite äldre med att ta proverna. Nåja, det är ju inte någon större brådska, vi vet ju att det med största sannolikhet är just Cutie, och Cobran har samma stamtavla, men Ushki är minst skyldig o därför blir han ju testad bara för att vi ska vara komplett säkra. Som väl är så funkar det med svabbprov, jag gillar inte tanken på att försöka dra blod från små bebisar. Så det är också bra. Tillkommer gör ju såklart veterinäravgiften, men ändå så blir summan av kardemumman ungefär som en hankattsavgift, och det är man ju van vid att betala. Känns skönt!

Tack för alla grattis till våra bebisar!! Härligt att ha så många vänner o bekanta i kattvärlden som bryr sig och som stöttar och visar det! Tusen tack!


Alla kattungarna har gått upp mycket bra, vikterna ligger på mellan 118g till 128 g. De är oerhört jämna i sin viktuppgång, vilket tyder på att Sharin har gott om mjölk till alla. Hon får också fortsatt extra näringsrik mat med jämna mellanrum, och hon äter med god aptit. Det är skönt med avelshonor som äter bra och tar väl hand om sina bebisar, Sharin gör oss mycket stolt!! Duktig mamma! Cobran är så förtjust i de små, han måste pussa på dem varje gång de vägs.. Så söt kille! Cutie är fortsatt ointresserad. Coco tittar till dem då o då, men är inte nämnvärt intresserad än så länge och Ushki har kikat in lite på dem, men bryr sig inte särskilt o de andra katterna är så vana vid kattbebisar så att de är som vanligt. Utom farfar Bruce. Han ligger helst nära bolådan och håller sitt vakande öga över den. Gulle-Bruce, han är numera morfar till 11 barn, fem i Spanien och sex här hemma! Sedan hoppas vi ju på Shirley och Pipen, att de ska få fina barn! Det ser jag fram emot mycket!

Linn åkte till Frankrike idag. Känns lite läskigt samtidigt som jag tror att hon kommer att få det så mysigt! Maja bor i stort sett i stallet och sonen med man spelar Wii sports. Wilma leker. Så vi har en skön midsommardag, och jag håller tummarna att Linn o hennes grupp får en fantastisk vistelse i Frankrike! Vi kommer dock att sakna henne!


Bruce has also got a message from his better look alike grandchild in Spain, Cobalto La Peyre! He is so beautiful, but I do like all of the babies a lot! Look at the legs, I guess Cobalto have inherited the great boning from granddad. But his father Pica has also nice boning, so I guess it is probably the combination. Well, I can't help it, but Cobalto touches my heart just like Bruce did and still are doing.. Thank you, Lorena and Anne for the lovely pics, you are wonderful! I just adore the kittens! I really hope that I can make a trip next year to Spain to visit Minnie and some of her kittens! http://lapeyreweb.blogspot.com/2009/06/camada-c-7-semanas-c-litter-7-weeks.html

Ha det gott allesammans, inatt jobbar jag igen, sen är jag ledig från nattjobb i tio hela dagar! Det ni! Visserligen har vi vår årliga utställning nästa helg, och då blir det baluns med goda vänner, katter o massa mys, men det är ju inte något "jobbigt", det är ju blott o enbart nöje! :o)

Nästa helg fyller dessutom sonen 15 år, på lördagen! Stackars unge, då är vi på utställningen hela dagen! Jag tror vi får fira honom på fredagen istället.. Men å andra sidan bygger vi utställningen då.. Å sen ska vi på grillkalas.. Nåja, han är en synnerligen godmodig kille som blir nöjd med bara det lilla i livet, han är van.. Men ett litet sting av dåligt samvete blir det i mammahjärtat.. Jag ska handla presenter till honom i nästa vecka, dock är jag inte helt säker på vad.. Nåja, vi får se vad det blir.. Han blir glad i vilket fall som! Sötungen!

Kramar o hälsningar till er alla, från oss alla..

fredag, juni 19, 2009

Sexan...


En solid blå och vit tjej! Jättefin!! Också en favorit... Som alla hennes syskon är, var o en på sitt sätt..


Femman..


En kille!!! Bruntabby med vitt.. Jättesöt, tittar på världen med ett öga alleredan!



Fyra....


Ytterligare en bruntabby tjej med vitt. Den här damen har dessutom en vacker bläs, och jag tycker mycket om hennes typ! Ser väldigt lovande ut i mina ögon... Påminner en hel del om Cutie som bebis..

Ovanstående bild är Cutie.. Som också var nr 4 i sin syskonskara..



Trean...


En vaken tjej, som redan har bägge ögonen öppna o ser på världen! Bruntabby med vitt.



Tvåan...


En blåtabby tjej med vitt, jättefin form på huvudet! Henne tycker jag om! Silver?



Ettan..


En liten söt bruntabby tjej med vitt, och lilla svanstippen är alldeles vit!



torsdag, juni 18, 2009

Hurra!!! ...och hoppsan!!

Hurra för att vi idag har HCM-testat Cutie, Cobran och Delfinia/Kitty och deras hjärtan var starka o friska och helt normala! Cutie har växt om brorsan och vägde 5,45kg, Cobran vägde 5,25 kg och Delfinia/kitty vägde 4,5 kg. Alla katterna skötte sig bra, med reservationen att de tyckte det var ohyggligt svårt att ligga stilla! Annars inga problem. Det känns skönt att ha det avklarat, och det känns extra skönt med tanke på att Sharin ännu inte blivit testad.. Visserligen har hon mycket fritt i stamtavlan, men ändå.. Hon skulle egentligen ha varit med idag, men av naturliga skäl så fick hon ju istället stanna hemma.. ;o)

Hoppsan, tänkte jag, när jag skulle väga bebisarna i morse.. Jag började med första, som har vit svanstipp och är lätt att känna igen just därför. H*n hade gått upp några gram, duktig Sharin som har mjölk! Nr 2 är ju blå och vit, men hur jag än kollade så hittade jag TVÅ med blå-vitt!! Tänkte att jag nog sett fel på färg i går, o började räkna bebisarna.. En, två, tre, fyra, fem och... sex..?! Sharin har under natten fått ytterligare en bebis!! Herreminje, Jesus, Maria och Josef liksom!! Så nu är hon mamma till sexlingar! Phui! Har inte velat pilla för mycket på bebisarna, men bägge blå väger nästan samma, 92 respektive 94 gram i morse, så helt klart är ju att Sharin har mjölk i tuttarna och dessutom att kullen är väldigt jämna i vikt. M a o så tyder nuvarande tes på att hon förmodligen kommit i smyglöp o haft en het date med Cutie när vi var borta i påskas, och eftersom Cobran ännu inte fattar helt klart hur man gör så är Cutie starkaste kandidaten till faderskapet. Att Ushki inte är pappa kan vi väl alla vara hyfsat överens om, eller hur?

Sharin är en fin mamma! Hon äter sin extramat med god aptit, och går små rundor då o då när bebisarna sover. Hon tar mycket väl hand om dem, och känns varken stressad eller otrygg. Det är skönt. Vi har ju alltid tyckt att Sharin är jättego o mysig, men väldigt lättstressad, men förmodligen mognar hon i o med detta oväntade moderskap. Hade vi haft fullkomlig otur så hade hon varit stressad även nu, men som väl är har vi lite tur med oss i a f.. ;o) Kattungarna är så söta o fina, men just för att undvika att stressa henne (hon är nämligen mycket mån om sina bebisar och lägger gärna tassarna om dem för att skydda dem när vi ska väga) så kommer jag inte att pilla om könen eller annat. Så det återkommer jag med. Förhoppningsvis kan vi i helgen uppdatera även vår sorgligt eftersatta hemsida med nyheter, vi får se vad som hinns med.. En del jobb o så lite midsommarfirande kommer väl emellan, men jag hoppas vi hinner..

Nu väntar jag bara spänt på GSD IV-resultaten från Candy o Dompan! Det är två veckor sedan, drygt, så jag vill gärna ha dem så snart som möjligt.. Hoppas att det har tagit och att det finns möjlighet att testa, sen får vi se vad resultaten blir..

Uppdateing: Testresultaten kom på posten idag, både Candy o Dompan är fria från GSD IV-genen!!
Ha det gott allesammans, själv ska jag skura kattlådor o städa idag! Sen blir det midsommarlugnt för hela slanten! :o)

Kramar!

onsdag, juni 17, 2009

Å som grädde på moset...

..så kom där givetvis en nr 5 också.. H*n låg o tuttade så fint så att förvirrade matten fick räkna om bebisarna flera ggr innan jag faktiskt insåg att det numera är FEM och inte fyra.. :o) En liten pälsmuff var det, och alldeles förfärligt söt!!
Födelsevikt=94 gram.





Ska man skratta eller gråta?


Idag fick Sharin Foo sina bebisar! Första bebisen kom ut, och jag ringde i panik till Kattis! Den är med vitt!!! M a o är Ushki definitivt inte pappa... Andra bebisen kom.. också med vitt.. Tredje.. Japp, vitt på den också!! O fyran hade också vitt! All heder åt duktiga duktiga Sharin, som var en super förstagångsmamma, skötte allt helt själv, och tvättade rent sina små o var helt fantastisk. Bara matte som satt brevid o rådbråkade sin hjärna över när, var o hur någon av killarna har parat Sharin????? Jag vet ärligt talat inte hur det har gått till, enda chansen är väl att Sharin har smyglöpt dagarna innan hon blev instängd med Ushki o därmed haft rajtantajtan med någon (eller bägge???) av killarna?!? Phui! Jag brukar ha stenkoll på katterna. Alltid. Men inte den här gången. Jag tänker inte skylla på något, men jag måste erkänna att allt i vår värld var upp o nervänt just då i o med mammas sjukdomsbesked. Jag mådde tjyvtjockt och hade uppenbarligen inte den koll jag brukar ha. Å andra sidan VISSTE ju både mannen och jag att Sharin hade varit instängd med Ushki en natt, och att chansen fanns att hon hade kunnat ha date med någon av de andra just för att vi kände att vår koll under den perioden var under all kritik. Ändå valde vi att låta henne få sin kull. Väl införstådda med att vi väntar på testsvar och även att vi skulle behöva dna-testa allt utom sköldpaddsfärgade flickor. Nåja, ibland får man stå sitt kast. Det här resulterade i att vi i dag fick rejält huvudbry. Ungarna har frågats ut, men ingen har släppt ihop killarna o Sharin när de varit separerade. Alltså måste det vara något smyglöp. Misstaget med Ushki och henne ihop över natten visste vi om, men att hon har haft kärlek med Cutie (för med största sannolikhet är det han, Cobran är rätt omogen i jämförelse och vet inte riktigt hur man gör barn än.. Han sätter sig PÅ Coco o liksom kanar runt på henne, ungefär som när Ushki har bajs i rumpan o kanar runt på golven.. Menmen, man vet aldrig..) hade vi inte en aning om. Så ska man skratta eller gråta åt eländet??


Jag väljer nog ändå att se det positivt. För det första vet vi att Cutie är fertil, och Sharin också. För det andra har Sharin varit en fantastiskt duktig mamma hittills. För det tredje så matchar Cutie o Sharin varandra bättre utseendemässigt (men inavelsgraden på kullen är definitivt inget jag har strävat efter att uppnå!!! Den får mig att bli rätt nojjig, å andra sidan så vet jag ju vilka samtliga katter är i stamtavlan och dessutom så finns det värre, medvetna exemplar av inavel.. Dock är det ingen ursäkt, men jag kan ju liksom inget göra.. Hade jag trott att Cutie eller Cobra kunnat vara pappa till kullen hade jag nog faktiskt valt att ta bort dem, men nu när de ändå är här så är det som det är!) Alla fyra bebisarna är pigga och ser helt normala ut. Dessutom är det fantastiskt kul att ha en kull igen, men om JAG hade fått välja så hade det varit en annorlunda kombination. Nu när de ändå är här tänker jag glädjas åt dem och göra mitt allra bästa för att de ska växa upp till trevliga, trygga individer med mycket kärlek! Nedan följer bilder på alla fyra, men könet vågar jag inte uttala mig om än. Det KÄNNS som att alla (eller tre åtminstone) är killar, men jag blev väldigt uppjagad o uppstressad redan vid den första kattungens vitfläckighet, så jag har liksom inte kunnat fokusera riktigt sedan dess.. :oO Men jag återkommer med kön!

Här är länken till Pawpeds och stamtavlan på kattungarna:
http://www.pawpeds.com/db/?a=p&ids=3:750169;2:776366&g=4&p=nfo&date=iso&o=ajgrep

























Ha det gott allesammans, ta hand om er o trevlig midsommar på er allihopa!

Ps
En av de små har redan öppnat ögonen!! Visst är det gulligt?! Ettan vägde 97gram och har en yttepytte liten vit svanstipp! Ser ut som svartsilvertabby.. Tvåan vägde 84 gram och ser misstänkt blåsilvrig ut. Trean vägde 100g och ser mest brunaktig ut- Fyran har en vit bläs och är oemotståndligt lik Cutie!! Vägde 92 gram. Jag tror o hoppas att det räcker med fyra, men man vet aldrig om någon mer slinker ut.. ;o)

Om någon har frågor eller annat gällande kullen är ni varmt välkomna att ta kontakt.

Ds

tisdag, juni 16, 2009

Mardrömmar...

I natt har jag sovit oroligt och varit uppe då o då. Sharin har legat ömsom på min mage o kelat, ömsom på mattan brevid min säng. Än så länge känns det som att hon är i första stadiet, och det kan ju ta lååååång tid.. Hon ligger mest i trappan o ser lite lätt lidande ut.

Jag drömde en dröm som var så verklig att jag vaknade helt genomsvettig.. Sharin födde bebisarna, och jag satt brevid bolådan och det var mitt i natten. Först kom en dödfödd liten svart bebis, som var kritvit i en rund plätt runt nosen bara, inget annat vitt. Nästa bebis som kom var ett "stenfoster" och därefter födde hon ut en bebis som vägde 350 gram!! Det var en kille, och han var blåsilver utan vitt och jättestor! Såg ut ungefär som en treveckors kattunge. Jag tror att jag börjar bli knäpp över den här stundande förlossningen.. ;o) Men drömmen var ohyggligt verklig, och jag vaknade med ett ryck o kollade direkt var Sharin var. Hon låg brevid min säng, på mattan, och var fortfarande tjock o rund om magen.. Tack o lov!

Idag ska jag städa o plocka lite. Sen har jag lovat Wilma att vi ska gå ner till badet o ta ett dopp. Inte jag förstås, jag badar inte i första taget.. ;o)

Återkommer om det händer något i kattbebisväg!

Ha det gott o kramar o sånt!

måndag, juni 15, 2009

Inga bebisar än.. När kommer de?

Än så länge lugnt på bebisfronten. Sharin har haft mjölk i tuttarna sedan i lördags, så det är inte långt borta. Jag tycker dessutom att hon är hårdare runt magen än tidigare, samt att den har sjunkit. Känns spännande, det är ju Sharins första kull..

Annars händer inte mycket, jag jobbade en hel del i förra veckan, och det har tagit ut sin rätt. Sommarlovet för barnen är i full fart, med nattrammel för sonen och sena kvällar.. Suck.. Nåja, jag ska nog jaga upp honom tidigt imorgon bitti.. Jag orkar inte med att han vänder på dygnet.

Mamsen har haft tarmvred o legat på sjukhuset över natten, men idag fick hon komma hem. Provsvaren är fortsatt ok, och nu får hon en liten paus innan nästa cellgiftsbehandling kommer. Det kan behövas. Behandlingarna är rätt massiva, och jag lider med henne...

Ha det gott allesammans och håll tummarna för Sharins stundande förlossning, tack! Ta hand om er och era nära o kära!