Ujujuj, trött som vanligt o har tillbringat en dag på jobbet efter en härlig nyårshelg. Vi firade hemma hos en arbetskamrat till mig o åt mat tills vi nästan sprack och hade det jättemysigt! Helbra nyårsfirande! Eftersom det visade sig vara stört omöjligt att få tag i en taxi hem så fick vi sova över, o det var också mysigt. Bilderna i dagens blogg kommer från Rosmarie och det är fina Doris Viggesdotter o pappsen Vigge är med på ett hörn också. Tack för korten! Hon börjar arta sig riktigt väl, lilla Doris.. Å så blev det lite kort på Hitta Nemo-kullen, bara för att minnas hur söta de var som små!
Vad har då hänt under 2007? En hel del bra saker o en hel del dåliga saker och så några mittemellan.. Jag har skrattat & gråtit, varit arg och glad och det har varit bra dagar o dåliga dagar.. Precis som det ska vara när man har haft ett händelserikt år.. Man kan ju börja med de värsta sakerna.. Mammas sjukdom har orsakat en hel del tårar.. Men jag ska försöka fokusera på själva katteriverksamheten här i bloggen detta året, så jag hoppar över den biten.. För er som undrar kan jag berätta att mamsen mår hyfsat, men vi får se vad framtiden utvisar..
Nemo Lillbattings bortgång var en tragedi.. Så fruktansvärt trist.. Usch! och Polar Bears bortgång var sorgesam.. Så tråkigt! Det är nog bland de värsta händelserna i "kattlivet" förra året.. Usch.. Men det har såklart varit en del positiv dramatik också, inte minst genom att vår Hitta Nemo-kull föddes på nyårsafton förra året och vi skulle ju då förhoppningsvis få vår första egenuppfödda avelshona.. HA! Å hon blev raskt en han och han är en synnerligen underbar individ som vi har haft förmånen att få följa på nära håll under ett år och två dagar! Älskade Bruce Viggesson! Han är verkligen ingen hona, men ack så underbar! En HELT fantastisk katt och vi är så oerhört stolta över vår "lille" kille! Hans fina syskon gick/går inte av för hackor de heller, och jag hoppas snart på kort från Anemenone så att jag kan få se mer av hennes utveckling hittills... Doris har vi ju förmånen att få följa lite närmare eftersom hon hamnat hos min mentor, Rosmarie, och jag hoppas verkligen att 2007 ger mig möjlighet att få träffa Doris och klämma o känna på henne! I sensomras fick också Dompan en kull, fyra härliga ungar! Shantaram finns ju kvar i vår ägo i samarbete med Marie på S*Fairyhearts och hela kullen blev verkligen helt otroligt fin! Det är jättekul att följa dem och hoppet lever om att Bruce o Shanta kanske kan bli ett par när tiden är mogen.. Men vi får se.. Avelsmässigt vill jag därmed sätta poängen 9 av 10 möjliga! Jättefina kattungar, jättetrevliga nya ägare och jag är mer än nöjd med både temperament o utseende på kattungarna!
På utställningsfronten har det gått både bra o halvdåligt. Bruce Viggesson har haft katastrofalt hårt motstånd med jämna mellanrum och jag måste erkänna att mina allt annat än starka nerver har fått arbeta för högtryck under året... Hujedamej, så nervöst det har varit! Fördelen är alla fantastiska nya bekantskaper jag har gjort tack vare Bruce, och inte minst bland hans konkurrenters ägare! HELT underbart! Höjdpunkten på året som var måste ju ändå vara World Show i Maastrich.. Vilken härlig upplevelse och så fantastiskt kul att Bruce hävdade sig och vann sin klass i tuff konkurrens och så fantastiskt underbart att få se honom i panel! Jisses, jag blir nästan tårögd vid blotta tanken.. Utställningsframgångar är fantastiskt roliga, men det är Bruce som individ som ändå är viktigast. Under nästa år hoppas jag att han kan få bli IC, kanske t o m GIC, men jag har bestämt mig för att ligga lite lågt med utställningar o liknande under nästa år. Shanta ska åka en del, men Bruce Viggesson får nöja sig med ett fåtal. Han ska ha tid att mogna och utvecklas och dessutom vill jag att han ska få vara bara katt också. Kanske hade varit enklare om vårt hushåll hade varit en lugn oas, men med allt liv här så har jag bestämt mig för att hans väl o ve kommer först och max en utställning i månaden nästa år. Som målsättning åtminstone.,. Så vi får se hur långt han kommer innan han blir kastrat. Planer finns ju också på att använda honom i avel, och förhoppningsvis har han två tjejer på g i sommar (hemlis) o höst (Shanta), annars är hans agenda tom. Känns rätt skönt, för jag har ju bestämt att han ska vara vår gosegris i första hand, men om det dyker upp nån mer passande tjej så kanske.. Vi får se.. En annan kul utställningsframgång var när vi "dammade av" Candy, som inte alls gillar att åka på utställning och eftersom hon hade fyra avkommor på plats i Kalmar fick hon både delta i klass 7 och som avelshona. Jag tycker väl att Candy är en rätt omodern skogis idag, men hon har fantastiska kvaliteter i stomme och även en hel del annat som är bra i avelsväg, men att hon skulle vinna cert i konkurrens och dessutom bli BIS avelshona, det hade jag aldrig anat! Jätteroligt! Dompan har däremot bara fått företa ett par resor i år pga sin åksjuka, så hon har inte varit på utställning. Inte heller Blossa, men däremot liten Loppa. Hon fick ett CAP på Dackekattens utställning i Ljungby, och det var jätteskoj! Så om man summerar utställningarna och resultaten på både våra egna katter och deras avkommor så kan jag sätta poängen 9 av 10 möjliga på den fronten! Härligt! Jag är med andra ord mer än nöjd med årets utställningsresultat, trots några ex 2 och ex 3 o t o m några ex oplacerad så har det gått över förväntan! Måste också passa på att tacka de som ställt ut våra flickors avkommor, så stort tack Rosmarie, Marie, Karin, Kerstin & Gertrud! 
Såklart har det varit en del andra tråkigheter också, Bruce var sjuk som liten, fick problem efter avmaskningen och mådde tjyvtockt. Jag trodde ärligt talat att han skulle dö, men tack o lov så gjorde han inte det!Efter den händelsen har jag blivi mer restriktiv med att avmaska små kattungar, det måste erkännas.. En magsläng för de fyra i Depp-kullen var det också, men annars har våra katter *peppar, peppar* hållt sig vid god vigör och mått bra. Tack o lov! Dompan och hennes son Bazooka fick sina hjärtan ultraljudade utan anmärkning och det kändes skönt. I år ska vi testa Bruce, Candy och Dompan och hoppas på lika fina resultat då. HCM är ju en lurig sjukdom, och har orsakat en del heta debatter, men jag tror ändå på att testa hellre än att göra ingenting.. Så jag kommer att fortsätta med det och håller tummarna att allt fortsätter vara bra... Andra tråkigheter hör ju till kattvärlden med ryktesspridningar och det känns alltid surt att drabbas av skitsnack. Eftersom jag vet att jag har ryggen fri så tog jag inte åt mig, men visst är det irriterande med folk som har "mycket snack men liten verkstad"? En del sk vänner har sållats bort och andra har tillkommit, och jag tror att jag äntligen har kommit en bit på vägen i livet genom att fortsätta med det jag tror på dvs vara öppen och ärlig med defekter och sjukdomar utan att döma de som drabbas och framförallt att kontrollera fakta som man får från såväl veterinärer som uppfödare eller lekmän.. En del ovänner har jag säkert fått på kuppen, men det är inget jag direkt lider av.. Vill man snacka skit så får man göra det, jag vet vad jag vill uppnå och vad jag står för. Här vill jag också ta upp en rätt otrolig grej i kattvärlden. Två relativt nya uppfödare drabbades av smitta i sina katterier och gick helt öppet o ärligt ut med det på ett diskussionsforum för skogkattfolk! Jag säger bara respekt! Så snyggt och ärligt gjort, jag hyllar sådant. En annan person i skogkattvärlden gjorde också en god gärning genom att få till stånd en insamling i hemlighet och lagom till jul fick de två uppfödarna en insamlad slant av oss andra skogkattuppfödare. Respekt! Visst är det fantastiskt? De vänner jag har i kattvärlden har jag knytit närmare band till och det har varit fantastiskt att få bli medlem i "La familiga"! :-D Att vara kattuppfödare handlar om att ge o ta och jag är djupt tacksam över att ha goda kattuppfödarkollegor som delar med sig av sina kunskaper och alltid finns till för råd och stöd eller bara vara bollplank.. Inte alltid har vi samma åsikter, men så länge respekten och vänskapen finns där så spelar det mindre roll. Tillsammans är vi starka! Ya-Ya! ;-) Kattuppfödning handlar inte för mig om att vinna på utställningar, det handlar om rasen Norsk skogkatt som helhet och att bidra till rasens hälsa och välmående likväl som utseendet och sist men inte minst temperamentet. Åtminstone enligt mitt sätt att se på det.. 
I år har jag inte avgivit ett enda nyårslöfte, men jag har mål och syften som jag hoppas uppnå under nästa år! Men de tror jag att jag tar i morgon... ;-)Annars inget nytt på fronten mer än att min lilla älskunge Maja befinner sig i Strängnäs, hos familjen S*Stjärnskogens. Där ska hon umgås med Malin och hästar hela resten av veckan o vi får gå här hemma o sakna henne.. Hoppas hon får det jättekul och tack Annette som kom med denna goda idé! :-)
Ha det gött, gott folk och ett riktigt GOTT NYTT ÅR och god fortsättning o allt vad man nu säger..
Ps Vill också passa på att tacka för alla SUPERFINA julkort o nyårshälsningar jag har fått på mailen o i gästboken! En del har jag hunnit svara på, men tiden räcker inte till. Tusen tack i a f och även om ni inte har fått nåt julkort eller hälsning av oss, så vill jag passa på att säga att vi såklart önskar er detsamma! Kram! Ds
