lördag, december 19, 2009

Julstämning?


Cobrans söta tjej Honey på bild ovan! Jätterar och trevlig flicka, gillar typ och temperament MYCKET!! Det kan nog bli riktigt riktigt fina bebisar tror jag!! :o) Att Honey dessutom har trevliga ägare är ju inte helt fel heller, det blir kul att följa en ev kull!!

Julstämningen? Ja, den börjar nästan infinna sig.. Med god hjälp av The Pogues och Fairytale of New York.. Skitbra jullåt, kanske den allra bästa! Och även om gråten o saknaden finns där så tror jag nog att vår jul kommer att bli fin ändå.. Ibland slås man av saknaden något enormt, men vi klarar oss, mamsen har uppfostrat oss till att faktiskt försöka tänka på oss levande och minnas de döda med värme o glädje o saknad, men att ändå leva vidare.. Så är det bara.
Lite julklappar har inhandlats via nätet, o sonen har valt julklappar på Mediamarkt. Datamus med ganska många knappar o lysande tangentbord.. Cheezes... Sånt gillar han.. :o) Äldsta vill mest ha pengar, för att kunna köpa mobilen hon vill ha.. Trotsiga tonåringen vill ha presentkort på kläder och ny väska till sin mobil. Minstingen vill ha Petshop-djur.. O hus till dem.. Å Hello Kitty.. O filmer.. O en massamassamassa annat.. Jag tror nog att vi kan hitta på en del bra. Sen ska vi leka julklappsleken på julafton, alla har fått order om att köpa en present som ska vara "bra" för 50-100kr, och en värdelös (som man inte behöver köpa). Sen ska det spelas o dealas om julklapparna! Alla har varit superengagerade! Sen har jag nog kommit på vad jag ska inhandla till styvfadern aka mammas man.. Det känns bra. Han blir nog inte överförtjust, men jag tycker det passar bra ändå! :o)

Mitt i en julsång av Enya hajjade jag och de två äldsta till.. Det lät.. konstigt...? Ända tills vi insåg att Cobran instämde i sången! Å de grövsta... Han fullkomligt YLADE till Enya.. Inte till andra låtar som spelades. Så vi körde Enya igen, och då ylades det friskt igen.. Ska se om han går att spela in, det vore extremt skoj! :o)

Candy Big Fat Mama har lurat oss, precis som jag ibland har misstänkt.. Igår hörde vi ett misstänkt parningsljud uppifrån, och jag blev livrädd att Cutie våldtagit Coco Bängan eller Sharin (igen)! Nope.. Big Fat Mama rullade nöjt på golvet och var såååå kelig o gosig.. Jahapp.. Så då blir det bara tre kullar efter Cutie.. Eller? Näe.. Vi försöker en gång till och skjuter upp chippningen ett litet tag till.. Blir inte Big Fat Mama dräktig nu så får hon agera madrass till Maries hane Ninjo.. Å i så fall finns Cutie tillgänglig för en utomsocknes parning innan chippet sätts in..

Annars inget nytt på Vildhjärtas front, tycker det räcker med det som varit! ;oP

Ha det gott allesammans o ta hand om er o era nära o kära! Kramar!

torsdag, december 17, 2009

Torsdagsjobb och vinter ute!

Ojojoj, vad snö! Härligt! Men i kväll har det blåst lite, det gillar jag inte. Jag gillar snön för att nätterna blir ljusa och inte så kusliga som på hösten! Jobbnatt 2, sen ledig 2 nätter o jobb en natt (söndag). I helgen blir det plock o styr inför nästa veckas jul. Har investerat i lite julklappar, äntligen! En rolig julklapp från vår bostadsrättsförening är att vi slipper betala månadsavgift i januari! *me like* Helt plötsligt blev det liiiiite mer pengar över, det är bra!

Cobrans date har kommit och det är full action inne på sonens rum, till sonens förskräckelse. Han är INTE nöjd med att ha sällskap av två lystna katter... ;o) Nåja, han får stå ut, vi brukar ställa upp rätt mycket på honom, nu är det payback-time! :oP Mannen är däremot supernöjd, Cobran KAN! Håller nu tummarna att det tar och blir bebisar om drygt två månader!

Nu ska jag jobba lite mera.. Ha det gott, ta hand om er och kramar!

onsdag, december 16, 2009

Nu är det inte många dagar kvar till jul..


Nu har snön kommit och jisses vad det snöar!! Det ligger massor av snö, men det är inte så kallt, så jag hoppas att allt inte töar bort. Jag har ännu ingen "riktig" julstämning, men jag tror att vi ska göra vårt bästa i helgen för att framkalla den. Vi ska pynta, plocka och göra allt vi bara kan färdigt i helgen så att nästa vecka ska kunna vara lugn och skön. Sen kommer nog julstämningen i sinom tid.. Vi får acceptera saknad och tomhet i vissa lägen, det är ju så när man förlorar någon nära o kär, och jag är fullt förvissad om att mamsen sitter i sin himmel och bara önskar att vi ska ha det bra.

Julkorten ska jag göra klart i natt när jag jobbar, så vi får väl se om de hinner fram till jul?! De ska ju postas också, och det är där jag brukar missa.. :o) De brukar ligga på hatthyllan i veckor innan någon förbarmar sig över breven och äntligen lägger dem på lådan. Jag är hopplös, jag vet.

Cobran får en (förhoppningsvis) het date i eftermiddag, och det har han verkligen längtat efter. Han har varit senare i utvecklingen än Cutie (som började leka hane redan i våras..) och först nu på senhösten börjat sjunga hankattssånger och berätta hur mycket han älskar flickor.. Flickorna här är dock inte imponerade. Häromdagen gjorde han ett "Krabat-hopp", dvs ett hopp från vardagsrummet o två meter bort för att sitta som en plåsterlapp på surtanten Loppan. Upptåget uppskattades inte, och Loppan var RASANDE! Han gör sina försök, den gode Krabatkopian! Om ni undrar vad vi menar med Krabatkopia så säger jag bara Drakborgens Krabat Gyldenlöf! Där har ni hanen som parade högt o lågt, samt på alla de vis, och som är FULL av upptåg av alla de slag, vilket vi ofta får se när vi besöker familjen i Drakborgen uppe i Stockholm! Och vi tycker nog att Cobran är en Krabatkopia. Han ser ut som Krabaten i många lägen, och han agerar som Krabaten. Cutie är däremot en riktig "Kalle Bakom", hästarna är inte riktigt hemma i hans huvud.. Häromdagen pep han, eftersom han inte fattat hur man tar sig upp PÅ torktumlaren.. Han kunde klättra in i den, men sen då? Matte fick hjälpa, precis som jag en gång i tiden fick visa Cuties Kalle Bakomkompis Bruce Viggesson hur man klättrar upp på saker. Nu fattar Cutie NÄSTAN hur man gör.. Inte helt intelligent, men han är ju så gudasnäll, lugn och go så att han verkligen är min katt! Husses Cobra är däremot husses Cobra, precis en sån katt som husse älskar! Pigg på upptåg men ändå kelig o gosig, och att han dessutom följer husse i hälarna vart han än går är ju inte mindre populärt.. Apropå Bruce Viggesson så mår han alldeles förträffligt bra, fast han bara har tre tår på ena baktassen. Han hoppar precis som förr, går som tidigare och kan t o m ta sina små springrundor i trappan då o då utan några som helst problem. Brucan mår helt enkelt bra, och det är jätteskönt!

Dompan har coolat ner sig och är en väldigt ... stadig... kastratdam. Hon är inte fet, men kraftfull, och hon är faktiskt enormt stor! En bjässedam! Vi vägde Cobran o Cutie häromdagen, eftersom Cutie har "hanat" sig rätt mycket och Cobran börjar bli hanig, och då vägde Cobran bra mycket mer än Cutie. Cutie väger nu 5,4kg och Cobran 6,1 kg. Cobran har också utvecklats superfint på sistone, han har längdat och breddat och nu är det bara lilla huvudet kvar som behöver den extra touchen av hankattsbredd. Han blir nog riktigt fin i slutändan även han. De har ju turats om i utvecklingen, pojkarna! Men mamma Dompan har gett fina barn, och med sina fina män Vigge, Maximus och Xeke har det blivit fantastiskt bra! Känns lite roligt att vi nu väntar bebisar mellan Candys dotter Kitty (Delfinia Daggkåpa) och Cutie, för i de stamtavlorna finns många av våra favviskatter! Kan liksom inte bli annat än goa och mysiga kattungar, sen får vi hoppas att typ och storlek blir som vi hoppas också! ;o)

Å så har vi då Big Fat Mama Candy.. Är hon dräktig eller inte? Jag TROR det, men faen vet.. Ibland misstänker jag att hon är skendräktig, trots att jag tycker att det känns som i a f två knölar, men jag vågar inte vara säker.. Nåja, vi får väl se, i sinom tid brukar de ju komma ut, barna.. ;o)

Wilmisen var med om ett äventyr igår. Hon skulle iväg med sin klass på lussefirande på ett äldreboende och på lappen stod att de skulle vara tillbaka på skolan vid 14.30-tiden. Jag cyklade därför mot skolan vid 14.20 och kom till ett tomt klassrum. Enligt Wilmas fröken var Wilma på fritids. Jag gick ner till Fritids, men där fanns ingen Wilma! Fritidspersonalen trodde att hon hade gått hem, för de hade inte fått ner henne med de andra barna! Usch... Kände oron komma krypande... Cyklade hemåt igen, och när jag är nästan hemma ringer en jobbarkompis från mitt jobb och berättar att Wilma ringt till jobbet o undrar om jag är där! Jag sa att jag nästan var hemma och tackade för att de pratat en stund med Wilma o lovat att ringa mig! Kom hem, och möttes av tårögd liten stumpa! "Jag ropade o ropade och visste inte vart du var mamma!" Vi hade gått om varandra på väg hem respektive till skolan och Wilma hade fått sluta redan klockan 14! Då hade fröknarna skickat hem henne! Smart... NOT! Man kan väl för faen inte skriva en tid och sen skicka hem ungarna en halvtimma innan den tiden? I så fall ringer man väl föräldrarna? Nähä, så funkar det inte, men guds nåd över de barn som råkar komma fem minuter för sent på mornarna, då jäklars! Jag blir trött på sånt. Ok om ungarna varit äldre, men de går i ETTAN! Som väl var så hade sonen och dottern snott hemmanycklarna så det var olåst hemma en kort stund, och därför kunde Wilma i a f komma in. Och ytterligare bra var att vi har skrivit upp mitt jobbnummer på kylskåpet, så dit kunde hon ringa. Nåja, Wilma skötte sig utmärkt i situationen, och gjorde mig stolt över sitt agerande! Men jag blir tjurig att man låter ungarna sluta en halvtimme tidigare än utsagt och att man bara låter dem gå hem utan att kolla med föräldrarna att det är ok när ungarna är så små.

Nu ska jag fortsätta plocka av lite här hemma och dammsuga samt torka golv. Det är inte riktigt och grundligt gjort på måååånga dagar.. bara slarvat över det värsta med dammsugaren.. ;o)

Ha en bra dag, kramar!

måndag, december 14, 2009

Utvecklingssamtal och trotsiga tonåringar..

Idag har jag varit på utvecklingssamtal med trotsiga tonåringen. Det verkar lovande. Som att ungen faktiskt trivs på skolan. Annars är hon mest oregerlig och otrevlig mot mig, typiskt trotsig tonåring på alla sätt o vis. Lyssnar inte, hugger direkt och är allmänt obstinat och tjurig med alla taggar utår. Men i skolan sköter hon sig, härligt! Mentorn verkar perfekt än så länge, sträng, tydlig och ändå vänlig och omtänksam. Dessvärre har TT samma lärare som Sonen i ett ämne, och gissa om hon har rester i det ämnet...? Japp! Mer regel än undantag, fast jag tycker inte det är så konstigt. Skriftliga läxförhör med tomma A4-ark som delas ut en gång i veckan för att ungarna ska skriva allt de lärt sig i ämnet funkar sällan på barn med bokstavskombinationer. Om det ens funkar ö h t.. Suck.. Nåja, förhoppningsvis får TT sin mentor i ämnet längre fram, hoppas det..

Kom hem, ringde mannen o berättade om samtalet, vi är bägge stolta o nöjda över TT:s omdömen! Sen lyfte jag luren igen, skulle ringa mamma.. Tänk hur dum man är! Att det inte går in i hjärnan riktigt, men det är väl gammal vana som styr, antar jag. Mamma hade blivit så glad, TT har varit ett orosmoment för oss alla ibland, så positiva omdömen har vi alltid haft stor glädje av. Denna glädjen får jag dock dela med andra än mamma, tyvärr. Lipade en skvätt. Igen.

Pratade med kidsen om julen, vi tar det soft i år. Gör så gott vi kan och försöker fokusera på att umgås och ha trevligt med familjen, med små medel. Det blir nog bra till sist. Jag ska förbereda lite inför julafton, och så delar vi upp arbetet emellan oss alla i familjen gällande maten. På vår lott står Janssons, omelett med svampstuvning, vita kroppkakor, hemmagjord sill och skinkan. Det tillkommer lite veggoalternativ till Äldsta också, som västerbottenpaj och annat smått o gott, men det känns som att vi hinner med utan problem. Ingen stress, alltså, skönt! Allt som går att förbereda ska vi göra i helgen, sen gör vi resten dagen innan julafton, förutom omeletten, som vi gör på plats. I helgen blir det också julklappsinköp, men eftersom vi ska hålla det på låg nivå så blir det ett fåtal julklappar. Vi blir nog nöjda ändå. Julen får bli lite på halvfart, men det är ok, och vi är alla överens. Julen var mammas högtid med julbord o mat och paket, så det kommer att bli väldigt tungt till o från, men å andra sidan måste vi vänja oss. Så är det bara.

Nu ska jag göra vita kroppkakor på prov, jag har slarvat bort mitt gamla recept, så det blir ett nytt.. Hoppas de blir goda. Jag gör även veggoalternativ på dem, så att Äldsta får några hon också.

Ha det gott allesammans, och ta hand om er o era nära o kära! Kramar!