Fledagsmyyyyyyyyyyyyyys! Å lite disco..

För vän av ordning måste jag berätta att Lillsnigel W minsann inte alls kom för sent i onsdags, detta berättade nämligen mannen för mig efter att ha läst bloggen. "Du, det var faktiskt flera barn och föräldrar i gången utanför klassrummet så vi kom inte alls för sent. De hade inte börjat än!" Jag noterar detta. Jag noterar åxå att jag nog tror att de i egentlig mening kom för sent, med tanke på klockslagen, men förmodligen hade snöovädret gjort att fler föräldrar än vanligt också kom för sent. Nåja, de slapp ju skämmas i a f! Det är bra! :o)För övrigt har lillsnigel varit febrig o haft ont i huvudet i två dagar, alltså har hon fått vara hemma från skolan. Undras just hur många läxor hon får nu? Sist hon var hemma från skolan med sina svinkoppor så fick hon ungefär 25 sidor läxa.. Har jag sagt att hon går i ettan?

Nu verkar dock feber o huvudvärk vara ett minne blott, för nu ägnar sig lillsnigel åt att spela elorgel, eller keyboard, som det heter numera.. Ikväll vill hon gå på skoldiscot. Okey'rå! Ingen feber, då kan hon nog orka med ett disco. Själv ska jag susa hem till en kompis o dricka vin o äta snacks. :o)

Sonen har haft problem med sitt spel WoW. Någon har hackat hans account (konto) och spelat med hans "karaktärer" (gubbar). I flera dagars tid har han därför ägnat sig åt att ringa supporten, prata engelska och maila flera mail på engelska för att få tillbaka sitt account. I går funkade allt klockrent igen, och sonen var lycklig. Ännu lyckligare var han när han glädjestrålande kom uppspringande till mig o nästan i extas vrålade "Vet du vad som har hänt?" Nope. "Den som snodde mitt account har levlat upp min karaktär så jag har mycket högre level nu!Skitbra ju!" Ok.. Jag fattar lite.. Alltså har hans gubbe hamnat högre upp i ranking och kan utföra mer konster o har bättre egenskaper tack vare att den som snattade kontot o gubben ett tag spelade upp den. Ungefär som om jag skulle få tre hönshus till i Farmville antar jag? Sonen och jag lever i skilda världar. Eller kanske inte?!

Helt plötsligt, när man sitter här i godan ro o surfar, så går strömmen. ALL ström utom den till kyl o frys (tack för det!) Panik!! Ringer elbolaget, näe då, det funkar från deras håll o de sänder ut el. Ringer fastighetsskötaren, och hamnar i kö.. Till slut kommer jag fram, på mobilen, för givetvis har vi bara eldrivna trådlösa telefoner här hemma.. Gubben som svarar är samma charmknutte som vanligt, o han undrar om jag vill att han ska komma.. Typ gärna. Typ genast. Han masar sig hit och börjar mixtra o dona. Jag har dragit ut alla elsladdar men ändå vill inte vår installerade jordfelsbrytare funka. Så småningom visar det sig att vår köksfläkt har ballat ur o förmodligen fått kortslutning.. Phui.. Alltså inga små gnagande katter som förstört elsystemet, thank you! :o) Givetvis hade herr Charmknutte ingen möjlighet att fixa det nu, men han skulle ta kontakt med en annan snubbe som kommer i nästa vecka.. "Äger ni er lägenhet?" Japps. "Då får ni betala det själva, vi skickar räkning!" Tack. Eller kanske inte.. Jävvla skithus, vi har haft problem med fläkten innan eftersom den läcker in vatten, frågan är då om vi verkligen ska betala? Om hela systemet är fel på (vilket flera grannar har berättat om) är det då vårt ansvar att se till att det lagas? Förmodligen. Blir lite svettig, det kommer nog att bli en dyr affär det här.. Blodpudding o falukorv i tre månader, kids! Välkommen till de fattigas vardag.. ;o)

Nu måste jag jobba i kapp allt som jag inte hann göra när jag vankade runt här i flera timmar alldeles strömlös och med ångest o oro högt uppe i halsgropen.

Ha det gott allsammans o kramar!

En alldeles vanlig onsdagsmorgon i Beirut..

Alltså, ursäkta mig, men hur sabla söt får man vara? Ovanstående lapp hittade jag i går kväll när jag skulle lägga mig, fasttejpad på vår sänggavel. I mitten av sängen låg lilla fröken Snigel, aka minstingen W, 7 år. Om någon nu inte kan läsa vad det står så kan jag berätta att texten lyder så här:

"Mamma och Pappa
Jag vile beda åt er fat ("för att") jag elsar (Älskar) er så myke.
Puus o kram från Wilma"

Naowe... Raringen! Att hon sedan förmodligen kommer att sova mellan mig o mannen i vår säng tills hon blir 17 år är väl en annan historia... ;o) Plus att hon behöver seriös hjälp i stavning. Men det ordnar sig väl. Det är tanken som räknas. Och handlingen. I går kväll fick lillsnigel många pluspoäng, och det behövde hon med tanke på morgonen.. ;o)

Morgonen i Beirut har varit allt annat än lugn o stillsam. Jag vaknade 07.14, vilket är ungefär en halvtimme senare än jag behöver vakna för att få fart på allt och alla. Mannen befann sig då i duschen. Äldsta var i full gång att rusa ut genom ytterdörren till bussen. Sonen och TT sov. Självklart. Liksom lillsnigeln. Själv var jag tvungen att starta datorn, eftersom jag skulle skördat klockan 7 i Farmville på FB. Alltså hann jag väcka TT och Sonen, men överlät åt mannen att väcka lillsnigeln. Mannen gav lillsnigeln frukost. Hon sov emellan tuggorna. Sonen och TT gjorde sig klara i raketfart, men sen är det som vanligt.. allt hakar upp sig kring den där lilla snigeln som alltid har åsikter om än det ena o än det andra. Är det inte kläder som är fel så är det skor osv osv osv. Igårkväll lade hon själv fram kläder för idag, så det var klockrent. Men skor. Helt plötsligt kan hon inte ha sina tjocka vinterstövlar, för de är "för korta". Trams, tycker jag. Trams, tycker mannen. Och världskrig utbryter. Mannen börjar anta en högt röd ton i ansiktet och tonläget blir väldigt irriterat. Till slut får hon sin vilja igenom och får ta de tunnare mockastövlarna. Vi talar om för henne att hon kommer att frysa. Så det så. Skiter väl hon i.

Man, lillsnigel, TT och Son går ut genom ytterdörren klockan 08.08. Lillsnigel börjar skolan, med sträng fröken, klockan 08.10. Sonen och TT börjar kl. 08.20. Sonen återkommer o frågar var vår snöskyffel är. Vi har ingen. Snåla mamman tycker att en snöskyffel är totalt onödiga investerade pengar eftersom vi har ungefär tre meter att skotta, och områdets allmänna snöskyffel står 25 m bort. Inser att bilen nog är insnöad. Sonen rusar o hämtar skyffeln, och jag kan riktigt se framför mig hur min mans blodtryck rusar uppåt, hur han blir alldeles eldröd i ansiktet och hur han skottar för brinnande livet. Jag tror ärligt talat att lillsnigel kom för sent till skolan. Idag igen. Själv tar jag en kopp kaffe, sätter mig vid datorn och börjar med allt administrativt arbete inför nästa helg i Stockholm. Hotellbokningar, domarflyg och en massa som JAG ska ha koll på. Jag är allt annat än administrativt lagd. Nåja, om jag betänker alternativet (att skjutsa två tonåringar till skolan och leverera en lillsnigel till stränga fröken för sent) så inser jag att jag har det bra idag. MYCKET BRA!

Ikväll ska jag åka till foderfamiljen o titta på småbebisarna som nu blivit fyra veckor! Åååååh, så söta de kommer att vara!

Ha det gott allesammans o ta hand om er!

Gissa vem?

"Någon" tycker uppenbarligen att det inte finns tillräckligt med prydnad och dekorationer i Beirut. Så "Någon" har själv ordnat saken.. Och dekorerat lite. Med "fina" saker.
En smutsig skafferidörr ser ju betydligt vackrare ut med en påklistrad nalle på, eller?
Och när sonen hade varit på ett av sina sällsynta besök hos sin Fader så väntade denna lilla välkomstdekoration på honom, på hans rumsdörr..

Cobran har sovit mest hela dagen. Jag har allvarligt funderat på att jävlas och väcka honom genom att vråla honom i öronen. Ända tills jag insåg att det faktiskt är djurplågeri. Men varför ska då han få ägna sig åt människoplågeri? Förmodligen för att det inte är han som har skaffat oss, det är vi som har skaffat honom. Skaffa aldrig fertila hankatter, ni kommer definitivt att ångra er.

Tack o hej!

Fan ska ha hankatter!

När man är kattuppfödare så börjar man oftast med honkatt, för att man vill ta en kull. Det gjorde vi. Vår första hona Blossa löpte som en gris och vrålade i tio dagar för att ha uppehåll i två o sen börja om igen. Tack o lov fick Blossa svansknick och ekorrsvans, så hon var ingen lämplig avelshona, utan fick bli glad kastrat och skriken försvann. Tilltänkt avelshona nr 2 blev Big Fat Mama, som verkligen gör skäl för sitt namn. PERFEKT dam, löper genom att kvittra lite grand. Vrålar ALDRIG, och beter sig aldrig illa, kort och gott en mycket snäll tjej. Avelshona nummer tre var petig med maten och lite liten. Vi velade i flera år innan vi bestämde oss för att vi nog inte ville prova kull. TÄNK om hon var petig med maten o hade fem ungar som skulle äta? Ingen bra plan med stödmatning, tack, och lite kokt skinka då o då är ju knappast något som hjälper. Kastrat även hon. Sen kom vrålapa nr 2, Dompan. När Dompan löpte visste hela området om det, men tack o lov så funkade hon bra på ppiller emellan löpen. Lilla Sharin, som blev nästa avelshona, gör inte mycket väsen av sig vid löp, hon krälar mest runt i knäande ställning, men låter inte. Sen skaffade vi ju hankatt. Ushki pratar oavbrutet. Med små gnäll o pip. Nog så enerverande till o från, men relativt uthärdligt. Cutie blev fertil tidigt, men kallade mest mjukt på flickorna. Cobran blev fertil sent, men jävlars vad han låter. Mamma Dompan upp i dagen, han VRÅLAR efter flickor, högt, ljudligt och väldigt mycket. Allra helst mellan klockan 23.30 och 5.30. Sen sover han. Dumkatt! Jag har ångest när jag möter grannarna (vi har grannar på ena hållet, där trappan ligger.. Vårt sovrum ligger mittemot och är grannfritt.) och funderar ärligt på om det är fel att köpa svindyra öronproppar och ge i grannpresent?! Än så länge har vi inte hört några klagomål, men om den där vite djävulen vid namn Cobra fortsätter så lär vi få höra det.. Att vi sedan är måttligt poppis i o med att vi bor i Beirut och har fyra kids och 10 katter är väl inte direkt till vår fördel..? Men jag tycker synd om våra grannar.. MYCKET synd om dem. Så i natt fick Cobran bli instängd i vårt sovrum vid 02.30, när han hade vrålat o sjungit en stund. Sen fick han sällskap av snälla Big Fat Mama och brorsan Cutie. Inte fan var han tyst för det! Så sömnen har varit.. minimal.. i natt.. Enda fördelen just nu är att han inte är som sin mamma, som när hon blev instängd under löpperioder, ägnade hela tiden åt att oavbrutet hoppa på låsta dörren. Dörrhantag som dånar är snäppet värre än löpkattsvrål. Tror jag. Men jag är inte säker.. Gode Gud, gör så att Cobran inte lär sig hoppa på dörrar också!! Och medans jag ändå håller på å önskar så är det väl inte helt fel att önska att han tappar rösten. Inte för alltid, men typ mellan 23-06.30 varje dygn?


Sonen har ett intensivt förhållande till sin dator, och framför allt till WoW. Häromkvällen lade sig sonen i hyfsad tid (dvs innan 23.30 när han normalt sett kryper i säng efter diverse mordhot och liknande..). Själv vaknade jag mitt i natten och steg upp för att ta ett glas vatten. Såg att sonens rum lyste, vilket inte är ovanligt eftersom han alltid somnar med lampan tänd. Hittar sonen spelandes på sin dator.. Not a very good idea! ARG! Väste att han nog skulle stänga av sin dator fortare än kvickt om han ville fortsätta ha en dator, sen gick jag o lade mig igen. Sonen är trött om morgnarna, men morgonen efter denna incident HOPPADE han upp ur sängen och gjorde sig i ordning i raketfart. Dåligt samvete? Nu har jag bestämt att vid 21.30 är avstängning av datorer för alla utom äldsta. Anledningen är att Äldsta sköter sin uppgång exemplariskt och sällan sitter uppe för sent. Och de få gångerna hon gör det tar hon sig ändå upp själv på morgonen. Så varför förbud då?

Igår kväll stängde sonen av tidigare. Han var tvungen att plugga Islam, eftersom han torskat på provet, förmodligen för att han inte ens öppnat boken... :o( Han lade sig i sängen, satte på tv:n och lade religionsboken brevid sig i sängen. Ledsen, men jag tror faktiskt inte att det räknas som att plugga. Stängde av hans tv och tvingade honom att läsa i boken. Halvtimmen efter var jag inne o släckte. Då sov sonen, med den öppna religionsboken brevid sig. De få timmar jag har sovit i natt har jag drömt mardrömmar om islam och sonen.



Idag ska jag vika tvätt, stryka, tvätta (duckar, eftersom jag såg grannen gå förbi ute!), och plocka i ordning i Beirut lite här o var. Inte för att det kommer att vara, förmodligen ser det överjävligt ut i kväll igen. Sen ska jag hämta lillsnigeln W på skolan o laga mat. En synnerligen tråkig, men nödvändig dag, med andra ord.

Ha det gott allesammans och ta hand om er!

Måndag - och jag är ledig i nästan tio dagar!!

Och här ovan har vi då en av The Big Fat Mama's som huserar i huset... Ligger inte hon på stolen (och tvingar mig med förebrående blickar att placera mig på de yttepytte lediga centimetrarna längst ut!) så huserar undertecknad på stolen. Men jag måste ärligt erkänna att Candy tar upp större plats än jag. Tror och hoppas jag i a f.. ;o) Wilma 7 år säger: "Mamma du ska jämt städa, och pappa är alltid så rolig." Ok.. Hur ska vi göra för att ändra på det då? "Ni får väl ändra om i era huvuden, sen får pappa bli mer flicka och du får jobba mer med datan." Tack Wilma, m a o så behöver jag sitta BETYDLIGT mer vid Facebook och farma! :o) Med andra ord så överlåter jag min lediga tid åt att sitta vid datorn istället för att städa...? Eller kanske inte.. Wilma 7 år: "Jobbar du inte i natt mamma?" Näj, jag är ledig några dagar nu!" "Vad bra, då kan du jobba lite här hemma, för jag tycker det är så stökigt nu när du har jobbat så mycke!" Wilma kommer att få sin första veckopeng när hon är 25. Inte en dag tidigare. Och dom där PetShop-djuren kan hon FETGLÖMMA!

Jag är nästan ledig i tio dagar då då.. Jag har faktiskt möte på onsdag, men det gills knappt.. ;o) Sen jobbar jag en natt innan vi åker till Stockholm. :o) TT backade ur Stockholmsresan igår, så det blir bara mannen, jag, lillgrisen och alla katter som ska med. Å så vår reskamrat Marie såklart. Det blir en mysig resa, hoppas jag!

Igår kväll orkade jag inte mycket. Jag lagade köttfärslimpa åt halva familjen, vegetariska köttbullar till Äldsta, och vanliga Mamma Scans köttbullar åt Sonen och Wilma. Lillebror med fästmö var här o hämtade lite babyprylar. I april ska jag bli faster igen. Kul! :o) Pratade lite i telefonen med kattkollegor, bland annat Cuties tilltänkta fästmös matte. Sen satt jag vid datorn. Och kollade Wilmisens senaste krämpor. Svinkopporna har torkat fint, men nu har hon fått nåt blemma på ena fingret som jag var tvungen att klämma lite på. "Dör jag mamma, dör jag!" Nej, det är inte vanligtvis så att man dör av en plupp på ena fingret, så jag tror hon överlever. Känner igen hennes beteende, jag var EXAKT lika feg o rädd som liten, så det kan jag inte skylla på mannen. Vanligtvis är barnens mindre goda egenskaper deras pappors fel. Solklart, eller hur?



Mannen har varit orolig ett tag för router o andra små dosor som ligger på hans fina datahylla. Loppan älskar nämligen värmen från dem, och alltsom oftast ligger lilla Häxan Surtant Loppan där, för att slippa beblanda sig med de övriga katterna i hushållet. Men nu, nu har han insett att det är dags att kattanpassa, så nu hänger dosorna på väggen och Loppan ska få en fin filt på hyllan istället. Det blir en Loppan-hylla, istället för en datahylla. Vårt hem är synnerligen anpassat för våra pälsklingar.. For better and worse.. ;o)

Bruce o Cutie är mina favvokillar, now and forever! Och de gillar varandra också! Cutie har noll päls och är synnerligen hanig, vi är fullt och fast inställda på sämsta placering för honom på nästa utställning. Men han får ändå åka med. Träning i fertil ålder är icke att förakta.

Veckans horoskop på Facebook:
Början av veckan innebär att något brinner i knutarna som rör ditt privatliv och hur du kan få på plats nya strukturer i din hemmiljö. Det gäller att du bestämmer dig för exakt vad det är du vill behålla och vad du vill kasta ut. Ditt mål bör vara en enklare livsstil utan grannlåt, eller för den delen onödiga relationer. Vad kärlek beträffar är detta dock en när din vilja till social aktivitet gör dig benägen att ge dig in i en dans utan minsta tvekan. På vissa av livets områden är du en stadig realist, men när det kommer till kärlek vill du kunna följa dina drömmar. Detta är också en utmärkt tid för eventuella barn. Tja, fler barn tänker jag fetglömma. Men resten lät väl bra. Förutom det där med kärlek? Vad menas med att kasta mig in i en dans utan minsta tvekan? Jag får väl strypkoppel av mannen..?!

Å så hela månadens horoskop:
Februari börjar med liv och rörelse rent socialt, och det är en utmärkt tid att komma ut bland goda vänner eller söka dig längre ifrån för att träffa nya människor från en helt annan miljö än den du är van vid. Film och musik kan utvidga ditt medvetande nu och du kan leva ut dina drömmar. Kärlekslivet känns bra när du upplever att det råder en särskild magnetism mellan dig själv och en annan, men det är inte lätt göra konkreta framsteg. När vågens planet - venus - rör sig in i fiskarna den 11:e, öppnar sig helt nya perspektiv i ditt dagliga liv, och på jobbet uppstår en mångfald möjligheter för dig att uttrycka dina drömmar och ideal. Kanske kan du slå dig samman med en kollega eller en organisation som har en idealistisk agenda där man vill arbeta med människor som har det svårt eller med miljön. Hemma är detta en utmärkt period för dig att leva ut dina ideal på ett sätt som märks på dieten och kanske även genom att du ser över dina motionsvanor. Till syvende och sist är det dock ett andligt tillnärmelsesätt som fungerar bäst nu. Allt handlar om att kunna vara snäll mot dig själv och andra. I denna intensiva och kraftfulla transformationsfas, där såväl din privata som familjens livsstil genomgår förändringar, är det viktigt att ha en daglig rutin där det mesta går som på räls, och att försäkra dig om att det förekommer så få störningsmoment och så lite tryck som möjligt. Har du en jacuzzi bör du tillbringa mycket tid i den! kanske behöver du som allra mest transformera en tendens att köra för hårt med dig själv.

Återkommer i mars om det stämt! Annars kan de stoppa upp sina horoskop någon annanstans.
Sonen har funderat på hur han ska klippa sig i ett år nu. Eller är det två? Jag vet inte vad ni tycker, men nu är det snart dags att klippa sig, eller hur?
TT har slarvat bort sin skåpsnyckel tre gånger sen hon började sjuan i höstas. Sonen går i nian, och har mot alla odds aldrig slarvat bort den. Men å andra sidan har han i stort sett slarvat bort alla annat som går att slarva bort. Inklusive två uppsättningar gympakläder med innegympaskor i stl.45.. I torsdags slarvade TT bort cykelnyckeln också. Jag hatar nycklar.

Nähä ni, kära bloggläsare, nu är det dags för Second Big Fat Mama att göra lite nytta. Jag måste gödsla mina vänners grödor i Farmville, o sen ska jag susa iväg till affären o köpa vitkål, och hämta lillsnigel på skolan. Hu, vad man har mycket att göra jämt.. :o)

Ha det gott, ta hand om er och kramar till er alla!

Istiden är här!

Inatt har jag jobbat natt 3, vilket innebär att jag nu går in på min långledighet efter MASSIVT jobbande nästan hela januari. Det var en lugn natt på jobbet, förutom att det blev översvämning i tvättstugan vid femtiden på morgonen. Inte skoj, särskilt inte vid den tiden då jag helst sitter med fleecejackan på, frusen, och läser min bok. Nåja, inget annat att göra än att släppa boken och dra fram moppeländet o moppa. Skittråkigt. Jag hatar att städa!

När arbetspasset var slut var det så dags att ta sig hem. Eftersom det är helg o resten av familjen har sovmorgon så cyklade jag till jobbet igår kväll. Det var kallt. JÄVLIGT kallt! Men det var ingenting mot hur kallt det var nu i morse. Som liten "bonus" hade dessutom luft mystiskt försvunnit från bakdäcket, plus att växlarna hade fryst, så jag har cyklat på treans växel (tungt) med släpande bakdäck (tungt) hem. Det tog en halvtimme, trots idoga försök att hålla flåset uppe. Trots halsduk, tjockbrallor, fleece o massor med kläder så frös min stackars feta lekamen nästan till is. Näsborrarna fylldes med is, ögonen, som alltid rinner när det är kallt, drabbades av rimfrost och själv kokade jag inombords vid tanken på att just då låg hela min kära familj och sov sött under varma täcken. När jag kom hem bestämde jag att fördelen med mitt cyklande i iskyla till o från jobbet två dagar i sträck måste ha gjort att jag gått ner i vikt. Ställde mig på vågen. Jag har gått upp ett halvt kilo sen förra veckan. Livet är fanimej inte rättvist!

Köket ser ut som fan. I vardagsrummet undrar jag om de plötsligt bestämt sig för att skippa popcornskålar och hälla ut allt direkt på golvet och äta därifrån, för det ligger popcorn över hela golvet. Julpyntet står kvar i en kartong i ett hörn i vardagsrummet, och brevid ligger stryktvätten i en stor hög. Julpyntet får snällt stanna kvar i hörnet tills jag har röjt en gång in i förrådet, eventuellt kan det få stå kvar ända till nästa jul. Den gamla, fallfärdiga byrån står kvar fullproppad med saker, och den nya står brevid, helt tom. Hallen ser ut som om någon planlöst ägnat sig åt att sprida ut kläder, skor, strumpor, trosor (!) och kattsand enbart i syfte att försvåra infarten för såväl familjemedlemmar som gäster. I eftermiddag kommer lillebror med fästmö för att hämta babygrejor. Som ligger "någonstans" i Beiruts värsta krigszon förrådet. "Någon" måste därför plöja sin väg ut i förrådet, med risk för sitt liv, och hitta det innan lillebror anländer. Med tanke på min jobbnatt, min cykeltur hem, och statusen på bottenvåningen samt mannens snarkningar just nu så är jag ganska fullt och fast övertygad om att denna "någon" inte är jag. Vid närmare eftertanke så VET jag att det inte är jag. Och när jag tänker efter riktigt ordentligt så minns jag att nere på köksbordet ligger ett kollegieblock och pennor. Jag kan helt enkelt skriva en lapp till mannen och spalta upp hans dagliga uppgifter, som ska utföras innan jag vaknar. Eftersom mannen inget högre önskar än att åka på punkkonsert i april så blir jag mer o mer övertygad om att min lapp kommer att följas...

Nu ska jag sova. Godnatt, eller goddag eller vad man nu säger när man går till sängs för vila klockan 08.48 en alldeles iskall söndagsmorgon. Snobbenpyjamas på, tandborstning och sen sooooooooooova lääääääääääääänge! Kramar!