torsdag, september 07, 2006

Sakta men säkert uppåt igen..

Tjohoooo! I'm back! Eller... någorlunda på väg uppåt igen i a f.. TACK o miljoners tack för support o stöd!! Känns SKÖNT att veta att det är fler som har fula cyklar o som tänker på samma sätt! Nåväl, om andra tycker att jag är en sunkråtta så får de väl tycka det då! Skiter jag i! Å min cykel funkar alldeles utmärkt..eller för att undvika överdrift så rullar den ok i a f.. Utmärkt var väl kanske att ta i.. ;-)

Igår var jag alldeles off och orkade inte ens blogga.. Satt bara o pillade på mina kattungar o plockade o pratade lite i telefonen. En liten stund vid datorn o sedan "Idol".. Jag kan inte hjälpa det, men snacka om folk som saknar självinsikt!!! Jesus, Maria o Josef alltså!! Phui! Men ärligt talat, så är det väl i alla världar o inte bara i Idol.. Så mitt djupsinne består i funderingar kring moraliska värderingar o etik.. Jag vet inte hur många gånger man hör kattuppfödare förfasa sig över vad andra har eller inte har gjort, men ändå gör de själva precis samma saker.. men då är det tydligen skillnad.. Hmmmm... Å andra sidan kan man ju vara lite väl självkritisk, som jag själv.. Visst höjer jag ett ögonbryn eller t o m två ibland när man kollar på en del katthemsidor, men å andra sidan, vem är jag att döma?? ALLA har vi olika förutsättningar och ALLA tycker vi olika och så länge inte katter o folk far illa så är det ju upp till var o en, eller hur?! Skvallret i kattvärlden är ju vida känt, men å andra sidan är det precis lika skvallrigt i alla andra världar också, så vaddå? Sedan har jag ett dilemma med just skvaller, för det finns skvaller och det finns information. Vad ska man göra om man vet att t ex ett katteri har kattpest(obs! nu hittar jag på, jag vet inget katteri som i nuläget har kattpest!) men ägaren ändå säljer katter vidare till andra och inte informerar om vad som pågår? Om jag då vet, ska jag då hålla käften o låtsas som det regnar? Observera att jag nu bara spekulerar, det är absolut ingen hänsyftning till någon eller några!!! Där har vi en form av skvaller, men det skvallret är ju ganska befogat eftersom det är på den vägen man kan avslöja alla lurifaxar som härjar i kattbranchen. Å andra sidan så finns det de som utnyttjar skvallret genom att baktala andra och DÅ är det en annan femma! Kritik ska man kunna ta och självklart skulle jag bli ledsen om någon pratade illa om mitt katteri, men samtidigt skulle jag ju få mig en tankeställare.. Kanske det är något som inte står riktigt rätt till? Å andra sidan så hoppas jag o ber till gudarna att mina kära mentorer skulle dra mig lite i öronen då, för jag är ju trots allt novis fortfarande och därför har jag ju mina mentorer o dessutom dem som jag samarbetar lite med som kan upplysa mig om mina fel o brister på ett rättframt sätt.
Sedan har vi de som håller på med "mycket snack o liten handling".. dvs de säger en sak o gör precis tvärtemot och man får ha en tankeverksamhet i samma hastighet som blixten, för lika ofta ändras planer o mål o syften... Hmm.. Det har jag också svårt för trots att jag själv är ohyggligt impulsiv och ibland något obetänksam så funderar jag lääääänge o väl innan jag tar ett beslut o då när väl beslutet är fattat så kör jag på den linjen. Här kommer ju min kära sambo in i bilden också, han kan hojta till med jämna mellanrum när jag har för mycket adrenalin o rusar åstad. Då kan han säga ifrån o be mig motivera, å så blir jag tvungen att tänka igenom det jag precis är i färd med att göra.. Tack, sambon, du är GULD värd!

En del människor har verkligen talets gåva och kan prata o motivera och säga vad de tycker..o sedan gör de PRECIS tvärtom!! Man får en seriös bild, men den bilden har dessvärre en smutsig baksida som jag inte kan förstå mig på.. Gissa om jag blir konfys då? En hel del sådana människor har jag råkat ut för. Alla är vi olika och alla tänker vi olika, men jag personligen har oerhört svårt att hantera människor som ändrar sig eller säger en sak o sedan gör tvärtemot. Jag klarar inte av att lita på dem! Däremot kan jag tycka de är trevliga på sitt sätt, men jag passar mig noga för att ge mig in i deras värld, för jag hänger helt enkelt inte med då.. Jag tror att jag helt enkelt är lite för blåögd ibland, och lätt kan ta en hel del skit, irritera mig och sedan någon gång så brister det... å då är det inte roligt, för då blir jag så in i ... förbannad! Därför försöker jag hålla mig till någorlunda stabila människor, för jag själv kan vara en sådan virrpanna att jag verkligen behöver någon som är bättre organiserad o mer effektiv än jag.. För jag kanske har lite likheter med "mycket snack o liten handling" eftersom jag alltid skjuter upp saker o ting o lätt tar på mig alldeles för mycket, men å andra sidan brukar jag göra det..såsmåningom..

Jag har ju en hel del kunskaper i funktionshinder och ärligt talat så tror jag faktiskt att jag har en släng av AD/HD.. Hehehe, och eftersom det är familjebundet o mitt ena barn har det (o en av de andra också kanske?) Ganska komiskt faktiskt, helst eftersom jag jobbar med människor som har utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionshinder som t ex AD/HD, Damp mm men jag har diskuterat med mina arbetskompisar o de håller faktiskt med mig om att jag är en typisk AD/HD-profil, som lyckas tack vare min enorma intelligens.. (det där sista efter kommatecknet med intelligensen har jag lagt till själv, det har inte mina jobbarkompisar sagt..)! Hehehe, så nu ska jag börja håva in handikappsbidrag o skaffa mig åtta manliga (skitsnygga o mellan 18-22år) assistenter som diskar o städar åt mig varje dag så jag kan ligga på en divan o käka vindruvor.. Hahaha! Skulle inte tro det va?! Nåväl, hur som helst så är det ju så att stress kan få en person att uppfylla en del av kriterierna för AD/HD, men i mitt fall så tror jag inte att det är stress... Det är nog generna... ;-) Å andra sidan så är jag glad o nöjd trots det, för mina problem med impulsivitet, låg uthållighet och lite svårigheter med utomstående intryck som t ex tv-surr, tjat o annat kan nog lätt jämföras med andra flerbarnsmammors symptom...? Jag har tänkt att jag nog borde hitta ett parti som inför 4 timmars arbetsdag för alla som har fler än tre barn, gratis SPA-vistelser för utarbetade mammor minst en gång om året och som en liten jämnställdhetsgrej inför varsin gratisbiljett till sportevenemang en gång i kvartalet för alla dessa kvinnors män.. ;-) DET partiet skulle jag vilja hitta!! Jag vill också tillägga att jag har en mycket öppen syn på neuropsykiatriska funktionshinder, jag gillar inte att placera folk i olika fack och jag väljer här att nämna ett "citat" (tror inte att det är precis korrekt, men innebörden fattar ni nog..): "En "Normal" människa är en människa som inte blivit tillräckligt utredd..." Jupp, nog är det så... Men diagnoser är ändå viktiga i vårt samhälle och även om man inte bör stoppa in t ex barn i olika fack så bör man möta dem på deras egen nivå och tyvärr har jag sett o hört om MASSOR av barn som har lite "spring i benen" o dålig koncentrationsförmåga som hela tiden ska skärpa sig! Men om de inte kan skärpa sig då...? Där kan en diagnos hjälpa till med att få omgivningen att förstå att alla barn faktiskt är olika och behöver olika hjälp o stöd i livet... Får man bara den enkla hjälpen så kan man fungera normalt och må väl, men får man den inte så blir man etter värre... :-/ Jag tror hellre på avdramatisering av diagnoser, för alla har vi nog en släng av både det ena o det andra i perioder, men ingen ÄR ju sin diagnos, för vi är ju alla människor! Det är nog det mest trista med diagnosticering, att folk inte förstår utan tror att personen är sin diagnos.. :-(

Så. Det blev en låååång och fundersam blogg idag, håll tillgodo eller låt bli.. ;-)
Nu ska jag ner o pilla på mina kattbebbar o dammsuga o laga middag bestående av röda pölser o potatismos.. Mumisgt! Mannens jobbdator kraschade så han blir sen.. Stackarn! Ikväll ska jag mumsa i mig MASSOR av "biskvitter" (min dotter Linns namn på små biskvier) för choklad ska vara bra när man är nedstämd tror jag.. De var skitlätta att baka, TACK till Marie Bazooka för detta recept! Mummmmmmmmmmsigt!

4 kommentarer:

Zarkeshas sa...

Glömde ju fråga om receptet... ;) Det kan väl bli en blogg för sig själv imorgon kanske?!

kram

Vildhjärtas sa...

hehehe..det fick inte plats i allt annat funderande.. fniss..

Anonym sa...

Ooooh jag säger bara: fortsätt att vara den impulsiva virrpanna du är för du är underbar!
Kram

Zealous sa...

Jag vill också gärna se det mumsiga receptet. Jag brukar äta sockerkakssmet när jag behöver "uppåt-tjack" men det blir ju lite tjatigt i längden... :-)