Herreminje...

Pust... Så har då skvallret även nått våra öron, dvs att vi har ett sjukt katteri... Katter dör här hemma till höger o vänster o jisses, vi som trodde de levde?! Åtminstone ser det så ut i våra ögon, alla våra fem katter och fyra kattungar lever o verkar må synnerligen förträffligt... Kanske är de zombies?? ;-) Dompan är lite tunn efter sina barns eviga tuttande och Candy är istället aningens tjock... Loppan är pigg som ett troll men är fortsatt måttligt road av att det finns kattbarn i huset, för si di tycker ho inte om! Bruce är en femkilos kille på åtta månader som tror att han är "Den Store Älskaren" personifierad... Å får därmed gömma sig undan ilskna honor o kastrater på en köksstol under vaxduken med jämna mellanrum.. Blossa är lika knäpp som vanligt, totalt utan rang och helt tillfreds med hela hushållet o ständigt lika god o omtänksam mot alla.. Jag tror att de andra katterna betraktar Blossa som en galning, för hon tillåts göra vad som helst, hur som helst och får all respekt i världen av övriga hushållet trots att hon ser skojjig ut med sin svansdefekt och är allt annat än smart! Kattungarna lever också o har hälsan, de utvecklas enligt planerna och mår förträffligt. Av våra uppfödda kattungar så lever alla utom två stycken i foderkullen. stackars lilla Kon-Tiki som drabbades av cancer och dog alldeles för tidigt.. :-( Å så Polar Bear, den stora fina teddybjörnen som så framgångsrikt vann domarnas och publikens hjärtan med sin utstrålning och skönhet, för att inte tala om sin oerhört coola inställning till allt o alla. :-( Vila i frid! Frågor runt Polar Bears bortgång besvaras enklast av hans ägare och tillika egentliga uppfödare S*Laterna Magica's (även om vi gärna ser oss som fosteruppfödare eftersom vi fanns med i allt runt kullens tillblivelse och Poláren levde här i vår omsorg från sin födsel den 13 februari 2005 fram till mitten av juni samma år). Polar Bear dog inte här, inte heller under vår omsorg och vi tycker att det är en tragedi att han gick bort så tidigt i livets skede. Orsaken till hans bortgång var sjukdom, dock ingen sjukdom som vi har orsakat eller medverkat till, åtminstone inte vad vi vet?! Jag hoppas att alla ni som har svårt att stilla er nyfikenhet tar kontakt med Polar Bears ägare och inte snackar skit om mig, för jag måste erkänna att kopplingen mellan hans död och vårt katteri har jag svårt att se... ;-) Annars är ni välkomna att ringa mig. Jag finns hemma mellan 18-22 varje kväll eller via min mail på wildathearts@hotmail.com

Vårt katteri kommer säkerligen att drabbas av sjukdomar. Alla kan vi få katter som visar sig ha HCM, som får Fip, eller andra sjukdomar, men jag kan garantera att jag kommer att vara fullkomligt ärlig med det vi råkar ut för eftersom jag inte anser att det är något att skämmas för! Och jag vill absolut inte att andra kattägare eller uppfödare ska drabbas eller smittas av något från oss!!! Vi gör alla så gott vi kan utifrån de förutsättningar, inställningar och mål vi har, men ibland är ödet och livet grymt!

Här kommer lite statistik om vårt katteri:

Hittills har vi haft 3 dödfödda kattbebisar,
3 kattungar som drabbats av ögoninfektion (foderkullen),
1 som blivit rejält magsjuk (Bruce Viggesson, som när han var liten bebis blev avmaskad och därefter jättesjuk. Enligt veterinären hade han fått bakterier i tarmfloran och efter en veckas behandling med Trevis var han ok igen.Han har hittills varit frisk o kry och det hoppas vi att han fortsätter vara i många herrans år!),
1 svansdefekt (Blossa som har ekorrsvans och en rejäl knick)
1 liten tjeja (inte sjuk eller defekt, bara inte så matglad som fertil, troligtvis anorektiker då, och heller inte av den storleken att vi ville avla på henne eftersom vi är ytters petiga med vårt avelsmaterial.. Loppan heter hon och hon är en underbar skönhet! Som kastrat trivs hon ypperligt och väger idag 3,5kg. Helt ok, eller?).
Vi har varit hos veterinären för att vaccinera eller blodtesta våra katter o kattungar och för att chipmärka o veterinärbesiktiga samt HCM-testat Candy och Dompan som är våra avelshonor. Bägge var fria från HCM vid testtillfällena.
Loppan fick också en spruta B-vitamin för att få ökad matlust.
Candy hade en gång som ett-åring utslag på hakan, troligtvis orsakat av ett foder hon inte tålde. Då var vi hos veterinären och hon fick en salva som vi smorde på och har sedan den dagen varit kärnfrisk..
Vi var också hos veterinären en gång med Dompan som fick en varböld på svansen p g a fetsvans.
Vi var ett flertal gånger med ett par kattungar från foderkullen hos veterinär p g a ögoninfektion. Testerna visade negativt på både Chlamydia och herpes. Troligtvis ett virus.

Fler veterinärbesök eller sjukdomar kommer jag inte på, men om jag kommer på nåt mer ska jag återkomma med det.

2006 var vi med egna katter på 8 utställningsdagar. Vi kommer troligtvis att åka på någon eller några dagars utställning till innan året är slut.
2005 var vi på utställning 5 dagar med egna katter,
2004 var vi på 10 utställningsdagar,
2003 var vi på utställning 4 dagar,
2002 var vi på 1 utställningsdag.

Vi har haft en kull 2004, där det föddes 3 levande och 2 dödfödda. En av de dödfödda föddes med tarmarna utanför.. De tre lever än idag. En av dem verkar som avelshane.

en kull (foderkull) i februari 2005 (7 födda varav 1 dog efter ett par dagar av trolig lunginflammation, han var liten och pyttig vid födseln och stöttes bort av mamma. Vi försökte stödmata, men han dog trots våra försök till omsorger. Kontiki dog i cancer i december 2005 och Polar Bear dog i augusti 2006 när han var drygt 1 ½ år)och

en kull 31 december 2005 (1 dödfödd och 4 levande, som lever fortfarande) samt

en nuvarande kull på 4 levande kattungar som föddes 21 augusti 2006.

Våra egna katter flyttade hit i
april 2002 (Blossa),
september 2002 (Candy),
december 2003 (Loppan) och
mars/april? 2004 (Dompan).

Sedan har Bruce stannat kvar och därmed har vi 5 egna katter, varav 2 fertila honkatter o 1 fertil hankatt. Vi föredrar att hålla vårt kattantal lågt, och planerar inga nyinköp.

Candy har varit iväg på parning två gånger,
Dompan har varit iväg på parning två gånger.

Vi försöker att med jämna mellanrum "bara vara" eftersom vi tror på pauser från utställning och avel för att alla våra katter ska få den tid de behöver och för att hålla stressnivån låg. Vi har hittills inte omplacerat någon katt. Vi har lyckligtvis haft glada, harmoniska katter, dock blir Dompan åksjuk och Candy tycker att utställningar är pest (men hon har aldrig varit dum, men fräser lite o spänner sig...). Vi älskar alla våra katter, oavsett utställningsframgångar eller avelsförmågor! Alla är lika mycket värda och lika betydelsefulla! Vi tror också på långsiktigt avelsarbete och samarbete mellan uppfödare. Mer om hur vi ser på avelsarbete kan ni fråga om, för det blir alldeles för långdraget att berätta här.. ;-)

Man kan inte skydda sig mot allt, men vi gör vårt bästa för att bibehålla harmonin i vårt katteri och det gör vi genom att älska våra katter och sköta om dem på allra bästa sätt vi bara kan. Vi köper och ger dem bra foder och vitaminer. Vi testar våra avelsdjur för Fiv/Felv och HCM-testar enligt Maine Coon-kattens & Skogkattslingans rekommendationer. Candy var dock inte HCM-testad innan sin första kull och Dompans dåvarande ägare valde att inte HCM-testa henne innan foderkullen. Vi rensar katternas toalådor (vi har flera stycken) flera gånger om dagen (2-4ggr) o skurar dem samt byter sand med jämna mellanrum. Vi sköter katternas vaccinationer och håller oss till Sverak/FIFes regler. Vi avmaskar dock ytterst sällan eftersom vi istället undersöker katternas avföring då vi tror att ett för överdrivet och onödigt användande av avmaskningsmedel är onödigt och t o m skadligt på lång sikt. Vi dammsuger i stort sett hela lägenheten varje dag eftersom vi har fyra barn och katterna och barnen lyckas sprida sand o annat överallt.. ;-) Alla våra katter är veterinärvårdsförsäkrade och alla kullar födda härhemma (inklusive foderkullen) är försäkrade i vårt namn och försäkringsbolag. Våra aveldjur är dessutom livförsäkrade. Dessutom kelar o gosar vi med dem, samt kammar o badar o klipper klor mm mm mm. När vi åker på utställning är det oftast Malin, dvs jag, som åker iväg och Stefan stannar hemma o sköter om hemmavarande katter. Vi åker aldrig på utställning vid minsta misstanke om sjukdom i vårt katteri!!

Om någon har åsikter eller funderingar eller frågor om oss och/eller vårt katteri är ni välkomna att maila oss eller ringa. Ni är också välkomna på besök!

Hoppas att jag i och med detta "statement" kan beskriva lite hur verksamheten i vårt katteri ser ut? ;-) Receptet på "biskvitterna" kommer nån annan dag... ;-)