Tiden går...

...och ÄNTLIGEN är alla assistenter klara till vår utställning nästa helg!!! Visserligen har jag ett litet frågetecken kvar på en ny assistent, men jag har redan back-up på henne ändå, så det GÖR inget!! Hallelujah, man blir nästan euforisk över hur snälla o hjälpsamma folk är! Nu har jag bara lite småpyssel kvar o tack o lov så har Marie lite koll på mig, annars lär jag fara som ett torrt skinn nästa fredag (jag har nämligen en tendens att skjuta upp saker o ting mest hela tiden... ;-))..
Idag har jag o de tre äldsta ättlingarna varit på frisörskolan här i stan o klippt oss! För mig var det två år sedan sist och de andra klippte sig sista veckan i februari senast.. Visserligen klippte vi inte så mycket, men de slitna topparna är nu borta i a f. När vi kom hem skulle Maja till ridskolan, så Stefan o hon ilade iväg och jag pratade i telefon med en tjej som ska gå assistent på vår utställning nästa helg. Wilma var ute på gården med sin kompis och de stora ägnade sig åt sitt. Så jag tyckte det var skönt att få gå ut på altanen o sätta mig med kaffekoppen o en cigg samtidigt som jag pratade i telefonen... Dum idé... Jag vänder mig om, tittar in och ser att ytterdörren står på vid gavel!!! Och ser också Wilmas ryggtavla försvinna i 190... Jag slängde på luren o kastade mig genom lägenheten o ut igen genom ytterdörren lagom för att få tag i stackars Blossas svans.. Candy o Loppa stod i hallen o glodde förvånat på mig.. Dompan!! Var är Dompan!! Dompan som snart ska iväg på parning och som ska löpa vilken dag som helst! Jag rusar ut på gården i strumlästen o kallar andäktigt på henne! "-Dompan!! Koooooooom lilla gumman!!" Vem möter jag då om inte Wilma med BRUCE i famnen!! Honom hade jag för ovanlighetens skull inte en tanke på! Jodå, Wilma var duktig, glömde stänga ytterdörren, släppte ut Bruce o Dompan och gick sedan för att hämta dem återigen utan att stänga ytterdörren!!! Hmmmm... Men man måste ju ändå säga att det var strongt av en 3 ½-åring att fånga in en femmånaders kattkille alldeles själv! "-Dompan är därute mamma, i buskarna, jag ska visa!" säger ungen och vänder helt om med Bruce fortfarande i famnen. Jag följer efter och hittar Dompan i buskarna, precis som ungen säger. Det tar två sekunder och en liten promenad över grannens nysådda gräsmatta (förlåt!!) sedan har jag Dompan i famnen och Wilma o jag tar våra katter o går in...
Ikväll har jag gjort slingor i Linns hår, herrejisses så rolig ungen såg ut med alla slingor utstickandes ur hättan och det var förfärligt så tråkigt det var att sitta med den där lilla virknålen o dra ut hårtestar... Puh! Måtte det bli bra, för jag tänker INTE göra om det i brådrasket!
I helgen åker jag till Örebro på Nerks kattutställning och det ska bli JÄTTEROLIGT! Visserligen lär väl Bruce få däng i sin klass, men det ska bli så kul att gå assistent åt två trevliga o proffsiga domare som Hannah Jensen och Raymond Saetre! Och jag håller tummarna STENHÅRT för att Bazooka ska få sitt cert så att Marie o jag kan åka till Polen i sommar. Herre jisses, man är knappt hemma nuförtiden! Stackars mannen som får vara ensam hemma med Wilmisen i helgen (de tre stora ska till sin pappa).. Inte för att han lär sakna mig, men Bruce!! HUR ska husse klara sig utan älskling?! Marie o jag ska till Raggarbjörn och hans trevliga ägare och det ska bli superduperskoj att få träffa Ragge igen! En massa roliga o trevliga människor ska man också få träffa, ingen nämd o ingen glömd, och jag hoppas att vi får god mat o fika!
Ha det gott!