Dackekatten avklarad!

Det började allt annat bra, och det kändes som att mina onda aningar från tidigare skulle slå in. Bilresan till Värnamo gick utmärkt, och vi var framme i god tid. Däremot körde vi snabbt bort den tiden genom att irra runt i ett Värnamo där man bl a hade marknad.. Nåja, sent omsider kom vi fram med våra två morriga snuskpellar fulla med hormoner (Cobra o Cutie) samt liten Coco. Cutie startade fint med att morra som en brummande traktor redan i veterinärincheckningen... Suck.. Sen skulle jag klä burarna och då insåg jag snabbt att Cocos bur var i ena änden av hallen, och grabbarnas i den andra.. Dubbelsuck.. Gnällde lite hos incheckningen, och kände mig som en surkärring, men det var liksom som en motgångsdag. Stirrade runt o sprang mest i cirklar, o mannen fick göra det mesta av burklädandet tillsammans med Johanna (Xekes "lillmatte"), och det funkade trots allt med Coco i ena änden och grabbarna i andra änden, även om det blev en massa springande.


Jag gick assistent hos Ulrika, men sprang över o bytte till Cobrans domare strax innan han skulle upp för bedömning. Cobran hade inga konkurrenter och tog sitt första CAC, men blev rättvist slagen i BIV:en av honan. Han skötte sig ok, men var hormonstinn o spänd.. Cutie däremot lät fortsatt som en traktors brummande, avslappnad i kroppen, men morrig o sur mot omgivningens alla katter. Knäppkatten! Nåja, han hade 6 konkurrenter, så jag räknade kallt med att både han o Madox (Demonius son) skulle bli oplacerade, de är ju yngst i gänget! Skit samma, träningen var viktigare än resultaten och jag vet ju att såväl Cobran som Cutie behöver mer tid att bli hanar, man kan liksom sällan tävla som 10,5 månader gammal i vuxenklass..


Nåja, det var bara för assistenten att plocka upp Cutie på bordet, han var först ut, och jag sprang o hämtade alla andra konkurrenter. Cutie fick en superfin bedömning och hans domare Lone tog väl hand om honom o förstod hans ungtuppighet bra. Tack för det, kändes jätteskönt! Efter en del morr, fräs o väs så blev han ändå ex 3, och Demoniussonen S*Syrenbackens Reside Maddox blev Ex 4 och det var jättekul att det gick så pass bra för våra killar! Jag var mest stolt att Cutie ändå skötte sig fint, fast jag gillar inte hans morr o stönande. Han är helt avslappnad, men låter som en surpuppa, kanske är han en förklädd birma.. Nåja, det är mycket känslor som ska landa i honom, och nu har han paus ett tag till från utställning. Vi tränade senare en del i lokalen och han skötte sig bättre o bättre ju längre dagen led. Även Cobran fick sin dos av träning av husse, och han var uppe som enda skogishanen mot två äldre ragdollhanar i nom. Självklart blev han slagen, o rättvist var även det, så jag var bara nöjd att få träna honom i att visa upp honom. Lite morr o gläfs var det även från Lille Skutt, men han skötte sig bra ändå.


Madox var en riktig raring, jag blev stolt över att han var så cool o utvecklats fint! Sötkille!


Demonius vann sitt cert trots två konkurrenter och skötte sig utmärkt. Han har utvecklats jättefint och är en rejäl kille (utan övervikt) som väger 6,8kg. Honom kan mamma Candy o pappa Vale vara mycket stolta över!! Fin kille!


Pappa Xeke blev BIS avelshane o dessutom var han nominerad som hane! Hejja Xeke! Han o Cutie ÄR lika utseendemässigt, men pappa Xeke är lugnheten o coolheten själv till skillnad från de vandrande hormonkillarna C & C!


Sötnosen Coco hade tre konkurrenter, men lyckades bli Ex 1. I BIVen blev hon slagen av en för dagen mer harmonisk klass 12-kille, men jag var ändå mer än nöjd med Coco. Totalt avslappnad, trevlig och underbart vacker! Sötisgumman!

Nu ska jag ta en cider, sätta mig vid tv:n och bara ta det riktigt lugnt hela kvällen innan jag kryper i säng!

Tack för alla er som gav oss trevligt sällskap idag o ha det gott o kramar till alla!