Polen- here we come!!

Dagens blogg kommer nog att bli kort... Tror jag...Sånt vet man ju liksom inte på förhand men det KÄNNS som om jag inte har tid att sitta här o skriva egentligen... Mannen dammsuger o städar nere på bottenvåningen..Och här sitter jag... Fniss... Stackars man, han har ett hårt liv.. Och i morgon susar jag med Marie Bazooka till Polen... Och lämnar honom alldeles ensam med fyra ungar.. Ja, man får vara glad att man har en sådan underbar man! Han är ljuvlig!

Mamma är hemma igen, hon känner sig relativt pigg men har övergett sina tidigare planer på att ta hand om mina ungar i helgen, eftersom hon känner sig "lite trött"... Trots att jag hela tiden har sagt att barnen o Stefan klarar sig, jag ska ju inte direkt iväg på en tvåveckors semester och de tre stora är ju trots allt ganska stora... Hon är ju inte sann, den människan! Istället för att ta hand om sig själv så oroar hon sig över hur Stefan o barnen ska klara sig i helgen. Tack gode gud för snabbmakaroner o mamma Scans köttbullar i frysen, säger jag. ;-) Lilla mamma, nu ska hon bara vila och må bra och tänka på sig själv! Jag är djupt tacksam mot livet som har givit mig en sådan mor! Och jag hoppas verkligen att hon förstår att hon är Best of the Best!!

Ikväll har jag känt mig lite filosofisk (troligtvis pga min fantasy-roman som jag läser o allt annat som har hänt, främst med mamsen).. Jag har tänkt en hel del på hur lätt det verkar vara att drabbas av hybris och hur lätt det är att döma andra.. Jag påstår mig inte vara en ödmjuk person, och självklart har man inte alltid samma värderingar o åsikter som andra, men jag tänker fortsätta jobba på att bli ödmjuk! Jag tycker att man ska vara snäll mot varandra och inte döma andra utifrån enbart sina egna åsikter o erfarenheter. Tänk så tråkigt livet skulle vara om alla var likadana! Och ingen av oss har ju livets mysteriers facit i hand liksom.. Alla har vi bara en massa åsikter om hur man bör leva och hur man bör vara.. Och jag tycker att man ska vara snälla mot varandra och bry sig om varandra! Utan att döma! Man borde försöka sköta sitt och skita i andra lite mera..Jag jobbar på att bli en god människa utifrån de förutsättningar jag har och det är fasingen inte lätt att vara god..:-O Jag ÄR definitivt inte någon god människa (än), men jag strävar efter att bli. Men det är svårt! Samma med kattuppfödning. Ingen av oss har facit på hand! Men en del beter sig som om de hade det! Jag gillar inte folk som hela tiden tycker att just deras katter är outstanding och som baktalar andra för att själva framstå i bättre dager.. Samtidigt finns det ju personkemi och det finns verkligen människor i kattvärlden som jag tycker är riktigt läbbiga.. Så man känner sig lite ambivalent i frågan.. ;-) Jag hoppas dock att jag alltid kommer att ha sportsmanship nog att uppskatta deras katter.. Och man väljer ju vilka man vill samarbeta med.. ;-) Men samtidigt kanske man själv uppfattas som en stöddig fjant, vad vet jag? Det kanske snackas en massa skit om mig o mina katter..? Nåja, då får det väl göras, inte mycket jag kan göra åt det liksom... Och det man inte vet har man inte ont av.. Åtminstone inte skvaller..*varggrin* En annan sak jag inte gillar är framgångshysteri, och det är inte att förknippa med att man visar glädje över att ens katt vinner, för DET tycker jag absolut att man ska göra! Har man en fin katt bör och ska man vara stolt över den och självklart ska man visa sin glädje o stolthet, tycker jag. Så länge man inte drabbas av hybris.. ;-)

Igår hämtade jag mitt pass.. USCH, så ful jag är! Jag tänker på en gång när jag jobbade på ett boende och skulle vara kontaktperson åt en ny boende. Det första människan gör när den får se mig är att slå händerna för ögonen och skrika "åhhhhhhhhh! Näeeeeeee!!!"! "Ehhh... vad gör jag nu", vet jag att jag tänkte.. Sedan kisar personen mellan fingrarna och skriker till högt en gång så att jag nog hoppade en meter upp i luften (kan tillägga att jag jobbade med personer som ibland kunde vara utåtagerande, dvs slåss...) "-Vad är det? frågar jag. "-USCH!" säger personen med eftertryck. ""Usch, säger personen en gång till, "Du är så ful att jag inte kan titta på dig!"... Hehehe.. Riktigt så illa är det inte, jag kan se riktigt trevlig ut ibland, men några större förhoppningar om skönhet på passfotot hade jag inte när jag skulle iväg o fixa nytt pass inför denna resan. Poliskvinnan tog två bilder på mig och visade dem med kommentaren att "Du kanske vill ta om dem?" Då for själve faan i mig (för jag är inte så vådligt flashig av mig och anser att inre vinner över yttre och jag gillar heller inte fåfänga..) och jag sa att det första kortet blir bra! Det är ju liksom bara att inse att jag är inte särskilt snygg, kommer aldrig att bli så snygg som jag skulle önska och det gäller att tycka om sig själv precis som man är, för varför gå o bry sig om det yttre?? Spela roll liksom, jag blir ju knappast automatiskt en bättre människa för att jag är snygg! Jag tycker absolut att man kan vårda sitt yttre och piffa till sig om man är intresserad av det, men man ska fasingen inte gnälla över att en del inte är intresserade av sånt! Och även om jag själv tycker att jag ser ut som en tämligen tjock och godmodig groda på passkortet så är det så jag ser ut ibland och sedan är det inte mer med det! Även tjocka grodor har ett existensberättigande och samma värde som alla andra plus att det jag tycker är fult tycker andra är fint, så hur man gör har man ändå alltid rumpan därbak! ;-))

Nu är det tack o gonatt för min del, imorgon ska jag bada i behandlingsbadet och det ska bli så skönt! När jag har jobbat klart ska jag hem o packa och nu ska jag gå ner o skriva en packlista, för då vet jag att jag inte glömmer nåt... Eller hur?! *fniss" Jag glömmer ALLTID nåt! Dock ska jag försöka planera min lista i lugn o ro och i morgon ska den prickas av med noggrannhet, för so long folks, nu drar jag till Polen! Och tro mig, jag kommer verkligen att njuta.. Hoppas jag... ;-) TACK för alla önskningar om en trevlig resa! Kram på er! (och oooooooooooooj, så kort bloggen blev...)