2009 års Kalmarutställning över!

Jag hade onda aningar innan, i år är inte Vildhjärtas år, men faktum är att med facit i hand så är jag ändå nöjd med årets utställning och resultaten. Framförallt är jag nöjd med mina katter, dock inte med mig själv... Ushki, stackarn, utsattes för en hel del och smällde så det skvalade om det i BIV-uttagningen. Jag blev rätt rejält biten, men har antibiotika och eftersom jag är smärttålig så är det inte så farligt. Jag har bara mig själv att skylla!! Dagarna innan utställningen började Coco Bäng smålöpa lite, vilket satte fart på killarna i hushållet.. Ushki är väl den som är mest fertil, men jag måste också erkänna att han är minst stabil av våra tre killar, så rent praktiskt så borde jag väl egentligen inte tagit upp honom ens för bedömning. Men vi är lite för tillitsfulla ibland... Drygt en vecka innan utställningen anlände ju dessutom våra sexlingar, vilket också har rört till det för katterna, men alla har tagit det superbra, t o m Loppan verkar ok med det. Nåväl, jag bestämde mig i a f för att ta upp Ushki till Geir för bedömning. Bedömningen gick bra, men det märktes att Ushki inte var helt nöjd med tillvaron. Jag höll honom själv, för jag vill inte att någon annan ska bli skadad om jag gör en felbedömning.. När det var dags för BIV mellan Ushki och en hona så vände jag upp honom mot läktaren och han fick ett fullkomligt frispel. I ett sånt här läge brukar jag normalt sett ALLTID släppa katten, man kan faktiskt inte hålla i en smällande katt, det är helt omöjligt! Men dum som jag var så höll jag kvar, och tänkte att han nog lugnar sig.. Tjena mittbena liksom... Fick ner honom på bordet, men han högg o var helt hysterisk. Skulle gå bort med honom till vår bur, men han fortsatte hugga o var helt okontaktbar. Till slut släppte jag, tack o lov, och då satt han kvar på golvet. En vänlig själ (jag vet faktiskt inte vad paret heter, men ni har en stor stilig, svartsmoke skogiskille i a f och jag ber att få tacka så hemskt mycket för er hjälp, den var ovärderlig!! Tusen tack!) kom med Ushkis bur, och stackars Ushki bara satt där på golvet i hallen, helt chockskadad och paralyserad! Med lite lock o pock så smög han in i sin bur och sedan fick han vila i sin bur hela dagen! Certet fick han, eftersom han smällde efter bedömning, men jag hade accepterat om han hade fått gult kort och förlorat också, hans beteende var definitivt inte acceptabelt. Och det var mitt fel! Jag skulle aldrig tagit upp honom för bedömning ens! Nåja, att vara efterklok är lätt, och jag har lärt mig min läxa. Men samtidigt så är jag fullt o fast övertygad om att Ushki inte hade smällt om inte situationen i katteriet hade varit som den är! Att han blev rädd för något på läktaren är solklart, men här pratar vi om killen som flög till Lissabon, bevistade den rörigaste och märkligaste utställningen som jag någonsin varit på och ändå behåller sitt lugna trygga temperament. Lite läktarspring ska en normal, stabil katt tåla. Nåja, situationen i katteriet är en annan nu, och jag kan inte låta bli att vara så sabla irriterad på mig själv!!! Ingen skada skedd, mer än på mig själv, och det kan jag gott ha!! Ushki ska inte ställas på ett bra tag nu, och jag hoppas att han inte förstörde för någon annan katt, det är ju rätt läskigt med vrål, skrik o smällande katter i omgivningen... Lite komiskt är att Wilma, 6 år, lite senare plockade ut Ushki ur buren och sprang runt med honom.. Inte precis vad vi hade önskat, men det fixade Ushki utan problem, och Wilma fick vid upptäckten av detta en tillsägelse från oss att låta honom vara ifred.. Efter utställningen plockade vi ut honom igen och man kunde nästan se att han skämdes.. Han var fortfarande spänd, men gick bra att hantera på bordet utan problem. Det kändes skönt! Han blev bara utsatt för alldeles för mycket press på en gång i o med bedömning o biv o sånt, helt enkelt, men jag kommer definitivt att utvärdera honom mer än en gång i avelsarbetet! Hans fyra bebisar hos S*Fairyhearts fick fina resultat, var jättegoa o mysiga och gjorde så att Ushki blev BIS avelshane! Det var skoj! Och lite som ett plåster på såren. Ushki är ju inte tänkt i stor avel, vi vill ju utvärdera honom också emellan kullarna! Helt klart är att han definitivt inte kommer att få ha date med annat än honor som har supertemperament! ;o)

En som verkligen visade sig från sin rätta sida på den här utställningen var Cutie!! När jag fick veta att han skulle ha Jörgen Frithiof som domare blev jag glad, jag gillar Jörgens bedömningar och tycker att han har bra inställning till såväl katter som publik o ägare, men ett litet orosmoment kände jag för Cutie! Han morrade, väste o fräste på förra utställningen, dock var han helt avslappnad i kroppen, men ändå.. Resultatet var skit samma, det var MASSOR av stiliga brunmönstrade o vita hanar på plats, så jag kände ingen som helst prestationsångest över den biten. Men hur skulle Cutie reagera? Först o främst fanns ingen bur till honom, och eftersom Cobran skulle upp snart hos Geir, som satt brevid Jörgen, så stoppade jag in bägge killarna i samma bur. Cobran var aningens spänd, nu börjar han bli riktigt hanig, men det var inte några problem för killarna att dela bur, tvärtom.
Cutie fick en jättefin bedömning, var helt avslappnad o cool och gjorde mig jättestolt!!! Han blev dessutom tvåa, vilket gladde mig mycket!! Rent tekniskt tyckte jag personligen att han var bäst, men jag kände aldrig på hans konkurrent, så möjligen att denne plockade fler poäng på size, jag vet inte. Däremot så har inte Cutie den där "pricken över i:et", ni vet det där "lilla extra" som gör honom speciell. De tekniska bitarna sitter där, och jag tror att Cuties egenskaper kommer att bli enormt uppskattade i avelsarbetet, men han saknar den sista lilla "flashen" och den bör man ha för att bli utställningsvinnare. Det hade hans konkurrent, och jag måste också säga att konkurrenten var betydligt mer välpresenterad och i bättre kondition än Cutie. Så att han vann var inget konstigt alls, han var väldigt stilig och oerhört flashig, precis som utställningskatter ska vara! Grattis till ägarna och konkurrenten! Dessutom blev han senare nominerad också, så att bli slagen av honom var inget jag lipade över direkt, jag var tvärtom superduperstolt över Cuties andraplats!! Och framför allt av hans coola stil, tack älskade Cutie för det! Han har precis samma press som Ushki hemma, men han fixade det utan problem! Det kändes jätteskönt! Det finns på plussidan bra temperament och det finns ännu bättre temperament, å sen finns det supertemperament! Jag vill nog påstå att Cutie tillhör den sista kategorin numera! :o)

Cobran var stressad på utställningen och hade ungefär samma beteende som Cutie hade i Värnamo. Lite fräs o väs och inte på allra bästa humör, men ändå hyfsat avslappnad och skötte sig utan problem. Ändå är det hans stora kärlek i livet, Coco Bäng, som har börjat smålöpa! Så jag är jättenöjd med hans prestation! Han förlorade BIV helt rättvist mot en väldigt harmonisk och fin ung kille (Grattis Bengan o fru!) men blev senare NOMINERAD!!! Herregud, så kul!!! Jag visste ju att han inte har en chans i panel, Cobra behöver mycket tid för att utvecklas framöver, numera ser han ut som en omvänd dvärg.. Dvs stoooooooor kropp o pyttelitet huvud.. Cobran fick en fin bedömning som kändes rättvis och bra, och jag var jättenöjd med hans prestation! Duktig kille!! Lite roligt är att han har det som inte Cutie har, Cobran har "pricken över i" och "det lilla extra" samt flashighet, men saknar lite tekniska detaljer som är bättre hos Cutie. Synd att vi inte kan para Cobran o Cutie, för tänk så fina bebisar det hade kunnat bli!!!! ;o)

I panelen skötte Cobran sig fint, och fick såklart inga röster, men vad gör väl det? Han är inte i sitt livs form, han är ung, tanig och under utveckling. EXTRA kul var det att förlora mot BIS hanen, Drakborgens Yllin Kyllin!! GRATTIS, Kattis, till Yllins BIS, den är han väl värd! Roligt var att se Yllin som skogis brevid en stor Maine Coon. Ingen tvekan över huvudtaget över vilken ras som var vilken!

Sun King aka Vincent tog CACS och BIV, det var jättekul, GRATTIS Marita o Mikko!! Han var så snäll o fin där han låg i sin bur, för givetvis missade jag hans bedömning.. Trevligt att träffas igen, synd bara att vi inte hade så mkt tid att umgås!

Hans son var också där, och jag hann ta en liten kik på honom också! Fin kille! Han tog sig till panel, jättegrattis!

Lilla Coco Bäng fick däng i sin klass av en väldigt harmonisk och fint pälsad tjej, så där var inte mycket att gnälla över. Att bli slagen av en bättre konkurrent svider inte, och jag var superstolt över Bängans temperament, hon är helt outstanding! Hon är just nu mest låååååång allover, så jag tyckte det var rättvist att hon blev tvåa, jag är stolt o glad över min Bängan ändå!


Utställningen flöt på bra, jag tror att alla var nöjda o belåtna. Enda smolket var att rätt många katter hos Geir o Jörgen väste o fräste, förmodligen så var läktaren lite fel för dem.. Den är i trappor och inte det ultimata precis. Varmt var det också, nästan olidligt! Söndagen var betydligt lugnare med färre katter och mindre folk, och betydligt svalare i hallen.


Fina fina Alfons blev BIS kastrathane, värsta konkurrenten var halvbrorsan Bazooka! Stackars Bazooka, han är och förblir den evige tvåan! Men fin är han! Både Alfons och Bazooka var så fina, så fina i panelen, Gud vilka goa killar!!

I vanlig ordning har vi inga som helst bilder på Cutie, han fastnar inte på bild när mannen har kameran... ;o) Lite roligt var också att det stod i lokaltidningen om Ushki "en beige katt som skrek och hela utställningen stannade upp"... Han är en kändis!! :o) Jag vill passa på att tacka alla som snällt o lugnt hjälpte oss när Ushki smällde, allra främst det unga paret med svartsmoke hanen! Ni var verkligen jättegulliga och hjälpsamma, skönt att så goa människor finns!
Härligt också att träffa La Familiga, eller åtminstone de flesta i familjen. Lilly o familjen Stjärnskog var saknade, liksom pappa Xeke med familj o så några till! Vi hade en mysig grillkväll hos Susanne o Magnus i Rinkabyholm på fredagen, tack för er gästfrihet. Många glada skratt tack vare Malin Puzzle blev det också, hon är S*Vildhjärtas Shirley McMoose's matte. Helt underbar människa, och vi skrattade gott åt det mesta! ;o)

Igår var jag helt slut. Linn kom hem från Frankrike, jätteskönt att ha henne hemma igen! Hon hade haft det jättebra och trevligt! Pratade med mamsen i telefon, hon är inlagd i några dagar för strålning. Kanske vi kan hälsa på henne en sväng i kväll. Efter förutsättningarna mår hon så bra hon kan, och hon har inte ont. Det är huvudsaken. Jag håller tummarna för hennes framtid, och tycker faktiskt att nu kan det vara nog med bekymmer! Kan hon inte bara få en tid av lugn o ro och få vara så frisk som möjligt? Tack till alla er som håller tummarna för henne, det värmer!

Nu ska jag städa vidare, här ser ut som en bomb har briserat efter helgens frånvaro...

Ha det gott allesammans, ta hand om er och era nära o kära och kramar till er alla!

Uppdatering:
Som vanligt glömmer vi fota, fast vi bestämt oss innan för att göra det. Inte nog med det, jag glömde i bloggen tidigare nämna en avkomma o ett barnbarn som var så fina, så fina och skötte sig ypperligt! Numera Premier S*Vildhjärtas Demonius Drakblomma, som fick sin titel i Kalmar! Jag var så stirrig o stressad att jag knappt ens hann gratulera, så det gör jag nu: GRATTIS Demonius med familj till titeln!!! Demonius fick många lovord av sin domare Geir! Å söte, goe S*Syrenbackens Maddox, så duktig bland alla hormonstinna hanar och i samma klass som Cutie. Eftersom han var ur päls blev han femma (tror jag, eller var det fyra?!), men fick fina lovord inför framtiden. Framförallt var han cool och jätteduktig! Tack till familjen som alltid gör sitt bästa för killarna, och grattis!