Cheezez, jag har nog inte varit så här uppstressad och stirrig på länge.. Idag pratade jag o min jobbarkompis Emma om våra försök att hitta till en bättre livsstil i form av träning, bättre o nyttigare mat osv. Hon berättade att hon ikväll ska prova att träna på ett gym i stan, eftersom de har fria träningar den här veckan. Jamen jag hänger på, sa jag, i ett obetänksamt ögonblick. Började ångra mig så smått, men ringde för säkerhets skull mannen för att kolla om han möjligen kunde rädda mig med ett legitimt skäl i form av att jag saknar barnvakt, men icke. Han blev glad och sa att han självklart passar kidsen o donar hemma. Jag funderade på att vara extra nyttig och gå två varv på slingan innan vi ska iväg på träning och/eller möjligen cykla till träningslokalen. Sen kom jag på att jag nog skulle kolla exakt vad det var för slags träning. Dum idé. Träningspasset kräver grundkondition och koordinationsförmåga, men det är ju precis vad jag totalt saknar.. Dessutom håller fanskapet på i EN timme, inser ni att jag kommer att vara totalt död efter fem minuter?! Men nu kunde jag ju inte balla ur, nu hade jag ju sagt både till Emma, jobbarkompisarna o mannen att jag skulle iväg o träna ikväll. Jag och min stora jävla trut! Suck.
Alltså måste man förbereda sig noga. Passet börjar halv sju o Emmis o jag ska träffas vid 18.00 utanför. Tänker inte gå in på ett sånt ställe ensam liksom. Sportbehå har jag ingen, så antingen måste jag iväg innan o köpa, men det hinns liksom inte med, så alternativet får bli min stadiga baddräkt från jobbet. Med betoning på stadig, den gör verkligen så att behagen håller sig på plats, tricket är bara att välja stora byxor till så att allt som trycks undan upptill inte syns som kasslerveck nertill.. Byter om gör jag hemma, våga eller vilja byta om i omklädningsrum med massa välslimmade tonårsbrudar liksom!!?! Innegympaskor har jag inte heller, alltså snor jag Äldstas. Visserligen en halv storlek för stora, men jag kan ju inte köpa nya för EN träning, Gud vet om jag överlever och kan gå på fler, eller hur?! Packa väska med sportdryck, och spetsa den extra med extra pulver eftersom jag kanske kan få lite extra ork av det?! Mintpastiller för att ta bort blodsmaken i munnen, som lär komma som ett brev på posten efter två minuter. Pengar utifall att jag fegar ur o går in på IKEA o fikar istället. Legitimation ifall att jag drabbas av akut hopphjärta och måste åka till sjukhus eller nåt. Handduk att torka bort all svett med. Nåt mer?! Tror inte det.
Senast jag var o tränade på gym (och enda gången jag ö h t var med på en gruppträning) var för 21 år sedan, och då var jag iförd en för urtvättad sloggibehå som gjorde att ALLT guppade under t-shirten, för stora joggingbrallor och en lånad t-shirt med Ingvar Hägg på fronten. På gymmet hade man just den dagen till ära lånat in en amerikansk hurtbulletränare som manade på oss på amerikansk engelska i yviga ordalag. Själv låtsades jag att mitt ledband hade gått av när jag insåg att jag efter tio minuter dels var helt slut och drabbats av andnöd, och dels inte lyckades koordinera mina rörelser med någon annans. Bäst att sluta medans man är på topp liksom.. ;o) Så ni kanske kan förstå varför jag har GRYM ångest inför kvällen? Och säg inte att jag kommer att tycka det är kul, för det kommer jag inte att göra. Men om det är minsta lilla uthärdligt så kommer jag kanske att försöka igen, men bara kanske. Jag formligen avskyr sån här masspsykos som det innebär när man tränar i grupp, samtidigt som jag inser att miljoners människor kan ju inte ha fel, det måste ju vara nyttigt trots allt. På nåt vis..
1 kommentar:
Du får allt ta och uppdatera om du lever sedan! Det bästa är när det är över!
Skicka en kommentar