Just nu har jag faktiskt lite funderingar. Antingen är jag helt off i vanlig ordning, men jag får liksom inte vissa saker att gå ihop.. HUR får andra människor tid till allt de gör och ÄNDÅ lyckas ha klanderfria hem osv?! Här hemma har vi gjort tappra försök att rensa ur garderoberna vilket resulterat i att vi fortfarande har små "högar" lite här o var.. Tanken är att högarna ska försvinna, men när var o hur vet ingen, allra minst familjen Vildhjärta! ;o) Idag har jag i a f investerat i ett gäng flyttkartonger där jag ska packa allt som vi kan avyttra, sen blir det hyra av loppisbord senare i höst, där ALLT säljes grisbilligt! :o) Men åter till min fundering, hur fasen hinner folk med allt som "måste göras"?
Visserligen bor här fyra barn med massa tvätt som ska tvättas, strykas o vikas, men det får de faktiskt hjälpa till med. Diskmaskin ska plockas i och ur och det sköts oftast också av kidsen efter påstötningar.. Själv jobbar jag heltid, mannen jobbar heltid och vi är ibland borta på helgerna på olika kattevenemang. Men det är inte det som det handlar om, det handlar om vardagen. Hur fasen hinner man jobba, ta hand om hus o barn, träna och laga näringsriktigt osv. Fy fasen, ni som klarar allt som det innebär att ha en familj, hus, husdjur och ändå lyckas piffa till er och vara snälla o rara o vältränade, ni förtjänar faktiskt medaljer! STORA medaljer! Jag känner mig absolut inte misslyckad, men jag får liksom inte min tid att gå ihop! Jag tycker att den bara rinner iväg, och nu sitter jag inte ens vid datorn särskilt ofta o länge... Men likförbaskat ser här ut som ett bombnedslag! Jag måste ärligt talat säga att jag faktiskt är grymt imponerad på de som lyckas få ihop allt! Ni är fasicken hjältar!
Idag har jag haft en ganska ovanlig dag på jobbet, men likväl fullt upp mest hela dagen. Började vid halv åtta i morse, fullt upp därefter och sen hem och fullt ös igen. Blev lite matt, och fick lägga mig på sängen i en kvart innan det var dags att åka iväg o handla flyttkartonger. Mannen o jag gick en rask runda på Slingan, och det blev premiär för stavarna (eller käpparna, eller pinnarna, som kidsen kallar dem!). Det bet på och stavarna gör konstigt nog att man går fortare?! Märkligt fenomen! Kände mig inte ett dugg fånig, har kommit över den tröskeln nu, tack o lov. Sen hem, och fixade käk till kidsen. Själv fick jag ett mellanmål av sån där nyttig "snackbar" från nåt sånt där drickapulversföretag. Har nämligen läst på lite och även om jag givetvis har gått upp (igen!) så har jag nu bestämt mig för att dels käka en lätt frulle hemma innan jag kommer till jobbet (annars missar jag viktig förbränning, och därmed har jag bytt ut morgonciggen o kaffet mot ett stort glas vatten o nåt lätt i frukostväg), sen ska jag byta ut kvällsmaten mot antingen soppa eller sånt där förhatligt pulver. Eftersom jag ibland kan vara snål som fan mot mig själv så har jag köpt ett 25-pack med pulver, och om jag inte dricker upp dem förlorar jag ju pengarna.. Alltså kommer jag att följa min egenkomponerade kost. Äter vääääldigt lite kolhydrater, men kan inte låta bli helt, då såsar min hjärna ihop totalt. Men från att ha käkat en bunt potatis varje dag, eller massa pasta o ris så blir det numera 95 % kött o grönsaker o 5 % potatis el pasta el ris. Sen får vi se.. Än så länge går jag ju inte ner ett gram, men i sinom tid kanske..? Och huvudsaken är att jag känner mig fräschare, piggare o alertare (kan diskuteras vissa dagar, men det är nog mest på den sidan jag befinner mig nu jämfört med tidigare?!), eller hur?!
Sonen har idag fått hem sin dator från skolan. En laptop. :o) Han verkar trivas bra på skolan och jag tror att upplägget och stämningen passar honom ganska bra. Han är en smart kille, men behöver mycket positivitet, och mindre tjat. Tjat funkar inte på honom ö h t. Håller tummarna att hans gymnasietid blir fin o bra!
Äldsta är tillbaka för andra året på sin gymnasieskola o trivs förträffligt. Massa roliga ämnen och massa trevliga kompisar, helt underbart att höra!
TT är aningens mer uppåt inför skolan, men jag vet ju av erfarenhet att det brukar vara så i ett par veckor tills slentrian slår till.. Är dock förvånad över hur fruktansvärt illa det kan vara med att möta ungdomar på olika nivå, olika förutsättningar osv för en del högstadielärare. Det verkar som att man fortfarande tror att de flesta bokstavsbarn är bortskämda och ouppfostrade snarare än att man som pedagog försöker se till en lösning istället. Jag vet inte, men jag tror att högstadiet kan ha en del att lära av gymnasiet. Känns som att monopolet man haft med att alla ska gå i skolan i nio år nu har luckrats upp av alla friskolor och kanske kanske kanske även de "vanliga" skolorna kan tänka till och se eleverna på ett annat sätt framöver?! Förhoppningen finns i a f..
Nu blir det natten, sov gott allesammans, ta hand om er o kramar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar