"Man tager vad man haver..."

Mannen och jag har pysslat. Anledningen var att idag skulle Cutie få flickbesök. Och han har längtat, det har han verkligen. Nu har ju vi en ypperlig förmån i form av Bruce The Boss, som håller vårt unga hov av hanar i herrans tukt och förmaning, så det är liksom inga problem än så länge (peppar, peppar) att ha dem fertila. Ushki sjunger små tysta visor ibland för att tala om att han vill ha en flickvän (Kitty, vi håller tummarna att du ska höra honom snart!! ;o)), likaså Cobran, men Cutie är mer lugnet själv. Han stressar inte upp sig direkt, men vi får väl se hur han agerar efter detta sitt första dambesök.. Nåväl, nu svamlar jag igen.. Till saken hör att mamsen (som har gett oss lov till deras gäststuga som parningsstuga att använda vid behov)får sin cellgiftsbehandling idag. Hon mår ofta inte så bra den veckan, så att åka ner dit o invadera med honkatt o hankatt o kräva att hennes man ska mata o plocka med dem också känns helt uteslutet.. Marie, som snällt lånar ut sitt parningsrum till Ushki vid behov, har kattungar, så där ville jag heller inte fråga om lov att låna rum. Och vi är trångbodda. Det gäller alltså att tänka kreativt utifrån de förutsättningar man har. Det är rätt skönt att kunna stänga av vårt hus lite också, det är ju väldigt öppen planlösning normalt sett, och det innebär att vid löp o dylikt så flyttas katterna runt i olika rum. Det var det som resulterade i att Sharin hastigt o lustigt blev dräktig med Ushki.. Nu har vi ju bara två honor än så länge, och Candy är fet o gammal, så hon kanske inte ens kan få fler bebisar.. Men Coco blir äldre. Och så länge pojkarna sköter sig finns ju ingen anledning att kastrera dem, de mår ju faktiskt bra ihop.


Jag funderade ut en plan. Kompostgaller är bra. Det har vi använt som avdelare till köket när vi haft kattbebisar, och då har vi satt fast kartong på gallren så att de små inte ska fastna. Jag klurade ut en lösning bestående av kompostgaller som delar av hela övervåningen (som består av hall, tre sovrum och badrum). En dörr snickrade jag också ihop (hiskeligt ful och bedrövlig, men den funkar!) som kläddes med kartong. Allt går att haka av enkelt o smidigt när det inte behövs. Så mannen o jag lyckades lösa det hela med lite god vilja, kompostgaller, några brädor (eller vad det nu heter.. Det finns en massa konstiga ord för olika former o tjocklekar o liknande av trä, men jag tror ni fattar vad jag menar även om min lillebror snickaren garvar ihjäl sig åt mina beskrivningar..:oO), några krokar, några öglor och lite buntband! Voilá! Sen skurade jag och fixade vårt lilla sovrum till parningsrum med bra mattor, renskurad bajslåda, matskålar och en stol. Där inne befinner sig nu Cutie med sin tjej, och ingen av de andra kissarna kan ens tänka tanken att hoppa på dörren eller störa, för de får hålla sig på bottenvåningen (som består av kök, vardagsrum, trappan, badrum och Linns sovrum). Mannen o jag bor tillfälligt i vår bäddsoffa i vardagsrummet, allt för att ge kattparandet lugn o ro. Flexibilitet är nödvändigt! Den totala kostnaden är minimal, och framförallt flexibel. Kompostgaller är jävvligt bra tycker jag! Inte är det supervackert, men vem bryr sig?! Ska försöka ta en bild på det så att ni får se exakt hur fult det är.. *asgarv* Sen ska jag bjuda hit brorsan, sticka åt honom en slant, och be att han gör riktiga ramar o riktig dörr med nät som ska målas o fixas till så att det blir snyggt. Men det får bli längre fram.. Nu har jag inte riktigt råd eftersom det dels snart är skolavslutning, vi har massa räkningar sen bilens lagningar och så ska vi ju förmodligen ha kattungar framöver. Så allt måste prioriteras och var sak får ta sin tid. Ska nog se om inte brorsan kan fixa några myggfönster också.. Hehe, han vet inte hur mycket jag planerar för hans framtida fritid...


Cuties tjej är jättevacker, och har enorma öron och ett vänligt o trevligt sinnelag! Det kan nog bli nåt riktigt fint om parningen lyckas! Nästan så att jag blir sugen på en bebis.. Men jag ska inte ha någon. Däremot kommer jag att se fram emot att följa kullen, om det nu blir någon, men det får vi väl hoppas. En tjej till har visat intresse för Cutie, så det vore jätteroligt om han kan få åtminstone någon eller ett par kullar. Den tjejen har jag aldrig träffat, men hon ser väldigt vacker ut på bild, och är säkerligen trevlig! Jättekul med lite planer för grabbarna!! Cobran har också fått en tjej som ska löpa snart hoppas vi, och så väntar han ju på att Coco ska bli stor. Så det känns också bra, även om det ju sällan tycks bli som vi planerar... Så vi får väl summera våra planer o se vad det blivit av dem i slutet av året.. ;o)

Jag är inne på jobbnatt två av tre. Jobbar även fredag o lördag natt. Å i nästa vecka jobbar jag onsdag, torsdag o fredag natt. Så det är en tuff jobbperiod för tillfället, men å andra sidan så hoppas jag att min familj gör lite hemma också så att jag slipper gå från ett jobb till ett annat slitgöra.. ;o) Imorgon får de t ex äta blodpudding, för det kan mannen laga alldeles själv! :o) Sonen också för den delen! Sen ska vi handla hem till helgen, och då ska jag se till att förbereda ordentligt så att de kan fixa maten själva, annars blir det väl som vanligt att jag ska göra något. Det är ärligt talat det tråkigaste jag vet, att tvingas laga mat! Jag tycker om att laga mat när jag har gott om tid, bra råvaror och en plan över vad jag ska laga. Men det är sällan jag har gott om tid, och sällan inspiration över vad det ska bli för mat.. Jag är helt enkelt trött på det! Alla har olika smak och de få rätter som går hem är lasagne, grillat, pastasallad, kroppkakor, wok o så ett fåtal rätter till.. Sen har vi äldsta dottern som är vegetarian och sonen som inte gillar lök, svamp eller tomat, bland annat. Så det är aningens knöligt att laga mat. Plus att jag som sagt hellre bakar istället. Jag har gjort en fantastiskt god rabarberpaj idag! Mördegsbotten, rabarber o sen vaniljglass, det var mumsigt! Jag gilar att baka! Då har jag inspiration. Men gällande matlagning är jag fantasilös och oinspirerad. Det ska vara lätt, gå snabbt och helst sköta sig själv. Inga konstiga ingredienser helst heller. Vilket gör mina matlagningskonster aningens begränsade, säkerligen främst beroende på mitt ointresse. Nåja, vi överlever väl det också.. Därför är det extra gott att åka till Drakborgen, för där serveras mannen o jag rätter som vi knappt kan stava till, men som i sämsta fall smakar i a f gott o i bästa fall himmelskt! Tack för det, Kattis o Mats!! Jag önskar att jag var lika inspirerande i matlagningskonsten som ni, men jag är en konservativ husman, det är bara att inse.. ;o)

Nu ska jag jobba lite, har massor att göra i natt, plus att jag måste kolla in mina favvisprogram på tv (Ally McBeal och Felicity)..

Ha det gott allesammans, ta hand om er och kramar till er alla!