Snigelkassa och tjocka magar...

Nej, det är inte jag på bilden ovan, jag svär o lovar dyrt o heligt. Men om jag inte passar mig så kommer jag snart att se sådan ut..

Idag har jag cyklat till jobbet i ilfart, sen.. Sen har jag jobbat hela dagen, vilket avrundades av fika med en av arbetstagarnas föräldrar. Jättemysigt. Och givetvis mulade man i sig av BÅDE den goda hallontårtan och citron-limepajen med grädde. Suck. Jag försöker ju hålla igen. Men det är inte så lätt. Cyklade hem eftersom mannen lovat sluta tidigare så att vi ska hinna röja i alla klädsäckar mm inför loppisen. Kom hem, drack en kopp kaffe o öppnade posten. Döm om min förvåning när jag får YTTELIGARE ett brev från Snigelkassan (Försäkringskassan) där det står att jag har angett en inkomst, och min arbetsgivare har angett en inkomst som är 6700kr lägre än den jag har angett. Därför ska jag nu lämna in synpunkter innan den 27 oktober så ska Snigelkassan efter detta ta beslut om vilken inkomst som räknas. Suck. VARFÖR är jag så korkad att jag ens ändrar inkomst? Jag har samma strul varje gång, förmodligen finns en liten symbol vid mitt namn som skriker "jävlas med den här människan, tack!". Alltså kommer det att dröja till den 27 oktober innan de tar tag i alla mina vård av barndagar (jag tror jag är uppe i tio-tolv stycken nu, och givetvis har arbetsgivaren dragit pengar från lönen, men från försäkringskassan får man inte ett öre...). Det är bara det att nästan exakt likadant brev anlände i mitten på september, och då sa man att jag var tvungen att ändra innan den 6 oktober, annars skulle de besluta utifrån den årsinkomst arbetsgivaren angett. Då försökte jag ringa, men efter tre dagars försök ("Vi beräknar en väntetid på 53 minuter innan du får tala med någon", "Vi beräknar en väntetid på 47 minuter innan du får tala med någon" samt "Vi beräknar en väntetid på 34 minuter") så kände jag att jag verkligen inte har tid att sitta i telefon o vänta i över en halvtimme, eller upp till en timme. Så jag sket i det och räknade kallt med att Snigelkassan skulle bestämma årsinkomst den 7 oktober o sen kanske det skulle dröja ett par veckor innan pengarna kommer. Icke. Då får jag ÄNNU ett brev. Men idag fick jag nog. Ringde och fick då för första gången alternativet att lämna mitt telefonnr och de skulle i s f ringa upp. La på och laddade upp mig ordentligt för att skrika på generaldårarna som måtte jobba där.. Men det var en mycket trevlig kvinna som ringde upp mig en stund senare och då fick jag lite dåligt samvete.. Det är ju egentligen inte hennes fel att systemet är uråldrigt och helt sjukt.. Men lite bitchig var jag i a f, och frågade lite surt om jag skulle vänta ytterligare x antal månader innan jag får nästa brev och om jag möjligen skulle kunna tänkas få pengarna innan jul?!

Städade av köksregionerna en aning, sen var jag tvungen att surfa lite för att slippa ta tag i resten av sorterandet. Mannen lyste med sin frånvaro, och när jag ringde så var han tvungen att jobba en stund till. Jag cyklade därför till Fritids o hämtade Lillsnigeln, samt köpte äppelmos till Sonen, eftersom TT var gullig o gjorde pannkakor till sig, honom och Lillsnigeln. Nåväl, jag bestämde mig istället för att trycka i mig en Naturdiet smoothie istället för kvällsmat, och att gå en vända i motionsspåret med mina "pinnar" aka gåstavarna. Smoothien slank ner, men med en något syntetisk smak av persika. Ikväll blir det bara vatten o en frukt lite senare.

Mannen kom hem strax innan 19. Så går det till i mannens värld när man ska sluta tidigt, då dyker allsköns problem upp och han måste jobba tills det är i stort sett löst. Då hade Lillsnigel o jag gjort läxorna, och hon låg i badet för allmän skrubbning, eftersom hon är en synnerligen aktiv unge och blir extremt smutsig i stort sett varje dag. Mannen fick tvätta håret på henne. Nu väntar inköp av födelsedagspresenter, eftersom Snigeln ska på kalas i dagarna två. Alltid är det nåt. Sen ska jag vika åtta miljoner plagg med tvätt, dricka mitt vatten och tycka synd om mig själv för att jag måste ägna helgen åt att städa. Skittråkigt. Men sånt är livet!

Bruce har varit keligast av de keliga och tryckt hela nyllet i min mule. FULLT med katthår i hela munnen.. Cutie har ropat på flickor, och Candy (som också går på diet) jagar ivrigt alla smulor som finns. Dompan har fortfarande tratt och går på penicillin, men snart så.. Allt läker fint och ser bra ut! Cobran o CocoBäng slöar i sängen. Sharin börjar bli aningens rund om magen, jag är sååå nyfiken på vad som finns därinne! Blossa har varit överkelig i flera dagar, vet inte om hon förstår att det är kattbebisar på g, då brukar hon nämligen bli extra klängig..

Nu ska mannen o jag åka o handla födelsedagspresent till ungen som har kalas imorgon, för Wilma är ditbjuden. Ha en trevlig kväll allesammans o ta hand om er! Kramar!