tisdag, maj 26, 2009

Sömnig o seg som en gammal get...

Influensan var snabbt över, redan på måndagseftermiddagen o kvällen kände jag mig betydligt piggare! Sömnrutinerna är dock inte vad de borde vara eftersom jag låg så pass däckad under hela söndagen o sov massor... Fem nätters jobb förra veckan gör ju också sitt till, så jag känner mig inte trött förrän runt 3-halv 4 på nätterna nu. Nåja, jag ska ju jobba tre nätter till med start imorgon, så det gör väl inte så mycket. Maja o Linn däckade också, feber o hängiga, så Maja har varit hemma från skolan idag. Imorgon får hon dock trava iväg, för ikväll finns ingen feber. Jag har fortfarande ont lite här o var i kroppen efter influensan, men det är helt ok! Så länge jag inte har feber o huvudvärk så är allt ok..

Mitt ivrigaste sällskap om nätterna har varit Cutie, herre minje så go han är den kissen! Ligger raklång över mitt bröst o min mage o bara spinner o spinner. En riktig mammagris!! Rabiesvaccineringen gick superbt, ingen som brydde sig ö h t, utan de skötte sig lika lugnt o städat som vanligt. Cutie har vi ju varit lite halvnojjiga över eftersom han hade en dramatisk chipmärkning senast.. Han har så tjockt skinn (som mamma Dompan) att man får ta i för kung o fosterland för att få i den tjocka chipmärkningssprutan ö h t.. Blodet flöt kan man säga... Och han var allt annat än nöjd. Men han rörde inte en fena, stod bara helt stilla o fann sig i behandlingen utan problem. Godingen!!

Inte mycket nytt att förtälja har jag heller.. Idag har jag gjort kalops med nypotatis till middag, och Stefan kom hem med fina rabarber från en jobbarkompis, så imorgon blir det väl rabarberkaka och kräm. Jag älskar rabarber!!

Mamsen mådde bra enligt sina värden och ska redan nästa vecka få en rejäl påfyllning av sin dos med bromsmedel, så det är bra! Metastaserna har krympt, o hon känner sig hyfsat pigg. Hennes kämparanda och livslust gör verkligen sitt till! Hon lipar en skvätt, men sen är hon positiv o glad för det mesta. Lilla mamsen, hon är så stark o duktig!

Själv ska jag gå ner o vika tvätt, stryka lite och sen ska jag sätta mig framför tv:n o kolla på Hell's kitchen.. Jag tycker det är lite roligt även om jag inte gillar Gordon Ramsays gapande o skrikande på allt o alla.. På fredag är det stormöte med skola o psykolog bland andra för trotsiga tonåringens fortsatta skoltid o start på högstadiet. Jag hoppas äntligen på att skolan ska göra något vettigt, men jag måste ändå säga att mina förväntningar är på noll.. Nåja, så länge ungen klarar sig hyfsat och de inte knäcker henne så får man antagligen vara nöjd, men med tanke på det bemötande som sonen får och ständigt har fått så ber jag innerligt att trotsingen ska få trevliga mentorer som i a f har lite medmänsklighet.. Vi får se.. Jag har varit med i så många vändor nu så jag känner hur orken o hoppet börjar tryta. Så många samtal, så många diskussioner och så många löften man har fått genom åren. Sällan har de uppfyllts i mer än en eller ett par veckor.. Så jag antar att jag känner mig rätt blåst. Skolan idag är ganska hård, hade den varit annorlunda så hade kanske barn med viss problematik klarat sig bättre. Men vi lever ju i ett elitsamhälle där alla ska vara i stort sett akademiker, så jag antar att jag helt enkelt lever i fel tid. Jag kan inte ens påstå att jag gillar samhället idag, allt är så fruktansvärt koncentrerat på pengar o status att jag nästan mår illa. Det är få som bryr sig om hur människor mår innerst inne, det handlar mest om saker o prylar o att köpa o tjäna mycket pengar tycker jag. Nåja, alla har vi väl en liten egoist inom oss, men idag tycker jag att det är så sorgligt att många människor inte ens klarar av att leva meningsfulla liv eftersom de inte passar in i samhället. Idag ska man vara effektiv, högpresterande och akademisk, och man ska göra smarta och välavvägda val som gör att man hela tiden får mer o mer, samtidigt som andra får mindre o mindre. Visst är det tragiskt? Jag måste säga att många tankar väcktes av att läsa Lemmy Kilmisters bok.. Han är en enkel människa med ett brinnande intresse för musik. Sen har vi alla artister som redan i sin linda är divor och med ett brinnande intresse för att bli känd.. Jag är och förblir nog en arbetarsjäl, vare sig jag vill eller inte.. Livet består av mycket mer än status och prylar, synd bara att så få inser det..

Nope, nu blir det tvättvikardags.. Det finns en hel del att göra, som vanligt.. Suck..

Ha det gott allesammans, tag hand om er o era nära o kära och kramar!

Inga kommentarer: