4-dagars killar!

Idag har jag varit tvungen att jobba, och det kändes ganska ok eftersom Dompan ätit i natt och imorse ordentligt. Lill-Vit fick frukost, sedan var det bara att cykla till jobbet. Lill-Vit är så duktig på att äta, han äter ur flaskan så att hela öronen liksom fladdrar! Sötungen!



På förmiddagen ringde de från Djursjukhuset, vi var ju inne med Dompan på fredagen då det var helgdag, och eftersom direktregleringen inte funkar då så skulle vi betala kalaset idag.. "Hej" sa tjejen, vi har ringt ditt försäkringsbolag, men tyvärr hittar de ingen försäkring i ditt namn.." Jag vill lova att mitt hjärta bultade i hundranittio innan jag lyckades väsa fram "VAAAA?" Hon förklarade än en gång att de försökt direktreglera betalningen med försäkringsbolaget, men att de inte hittar ngn försäkring på mig... För er som känner mig så kommer väl inte detta som någon överraskning, och jag, som känner mig själv ganska bra, rådbråkade mitt sinne och undrade vad i hela fridens namn som inte stämde... Inse liksom hur fattig man skulle bli efter Dompans sjukhusbesök, jag vågade inte ens fråga vad det kostade!! "Men jag pratade ju med Agria i fredags" sa jag, för jag ringde min försäkringsrådgivare när vi var på Djursjukhuset för att kolla om jag skulle anmäla att Dompan åkte in eller hur jag skulle göra.. "Agria?" sa tjejen från Djursjukhuset, "Jag har uppgift om att du har Sveland, så det är dem jag har pratat med." PHUI! Det visade sig att när jag skrev in Domino på Djursjukhuset när hon flyttade till oss, så hade jag ju Svelands bolag, men bytte till Agria såsmåningom. Och eftersom jag aldrig utnyttjat försäkringen innan, Dompan har ju bara varit inne på Djursjukhuset för hjärtscanning, provtagning, vaccineringar och sånt, så hade de och jag inte ändrat bolaget.. Men jag var ursvettig innan hon ringde tillbaka o bekräftade att Agria ersatte och att vi skulle komma dit o betala resten efter jobbet.. Försäkringar kostar, men är oerhört bra att ha! Egentligen skulle vi betalat drygt 5800kr för Dompans besök, men vi landade på 1674 kr, och då köpte vi ändå särskilt energifoder till Dompan för en slant... Helt ok tycker jag!



Kragen har idag öppnat sina ögon, tidig kille! Han är så söt och mysig, men det är de ju förstås allihopa. Alla vikter är på 138, 139, 148, 149 och så Tjocko på 157 och Lill-Vit på 87gram.

Jag kan sitta i evigheter o bara kika på de små griskultingarna! Sååå söta!



Dompan är på bättringsväg, men oj så smal hon är.. Stackars Dompa.. Jag får onda ögat vid medicindags, men eftersom hon ätit bra idag (mjukfoder från Hill's, A/D) så behöver jag inte tvinga i henne särskilt mkt. Lite modersmjölksersättning morgon, middag o kväll bara. Grishjärta är fortsatt poppis och äts med aptit, och flera portioner med mjukfoder har slunkit ner, så det känns som hon är på väg tillbaka. Bara det att hon blir arg när jag ger penicillin är ju ett friskhetstecken! Och hon är så mån om sina småttingar! De är hennes små allt! Så fort hon hör minsta pip så rusar hon tillbaka till bolådan. De andra katterna nonchalerar bolådan, men Ushki håller just nu på med uppvaktning av frk Sharin Foo, så han har väl inte tid.. Candy slickar i sig alla små rester från Dompans smörgåsbord och glider runt bolådan enbart o frosserisyfte.. Det är varmt nu, men alla persienner får vara nerdragna dagtid på bottenvåningen för att undvika att solen ligger på o hettar upp mer, men nu får det gärna bli lite svalare! Nu är jag trött på värmen! Inte för egen skull, utan för Dompan o barnas!

Nu blir det lite surf o sen sängen! Nattinatti o tack för allt stöd o uppmuntrande ord från er alla! Gulle-er!

Tre dagars bebisar!

Alla bebisar mår ok, lill-Vit har tappat lite i vikt, så igår stödmatade vi för första gången. Det gick bra, han suttade o sög på sprutan så att det smackade!! Han fick t o m tag om mitt finger och gjorde idoga försök att skapa sugmärken.. ;o) Lill-Vit har valt framtuttarna som sina, och där finns minst mjölk, så vi ger honom en skjuts på traven... Det verkar uppskattas, dock stödmatar vi inte fullt ut, utan bara några ggr per dag så att vi ser att han får kraft o ork och går upp i vikt. Han gick upp bra första dygnet, sedan var det besök på Djursjukhuset och då rasade lillen och det har fortsatt.. Dompan har varit rätt off, och fått service i boet med olika maträtter samt stöd i form av vätska. Det är VARMT nu, och även fast vi har alla persienner nerdragna i vardagsrummet (där Dompan o barna bor) så är det fortfarande hett.. Operationssåret är fantastiskt fint och Dompan ligger mest i bolådan hos sina små.. Mannen åkte till Citygross för att köpa hennes favvisrätt, grishjärta, och när han började skära så kom Dompis ut till skärbrädan o tiggde precis som vanligt. Då lipade jag nästan av lycka. En del fick hon i sig, som väl var, innan kattungarna ropade och hon ilade in till dem. Vilken supermamma hon är!!! Nyopererad, tvångmatad med vätska och penicillin, men ändå är ungarna prio ett.. Jag är tacksam för att ha en så underbar katt och än mer tacksam att hon lever och verkar vara på bättringsvägen! Sedan får jag ju onda ögat eftersom jag ger penicillin o dryck via spruta, men det kan jag ta. Bara Dompan blir frisk o välmående igen! Alla de andra ungarna, förutom Lill-Vit, går upp i vikt ordentligt och är nästan dubbelt så stora som lillemannen...


Kossan 1, en ivrig individ vars största intresse är mat, mat och åter mat. Han är en kille, trots att han är en ko, och växer så det knakar. 122 gram imorse. Ser helt ok ut, och har fin haka med svarta fält.



Lill-Vit, vår lille kämpe. Pigg som ett troll och aktiv som få, ser mest ut som en metmask när han ålar o krålar sig in under alla andra bröder. Lill-Vit är också en kille och hade imorse vikten 69 gram.. Men han ökar stadigt med hjälp av mattes mjölkspruta.. ;o) Svårt att se nåt på lill-Vit om typ osv när han är ens hjärta när.. Man vill ju bara att han ska växa..



Trean, även kallad Tjockis, äter och äter han också, ser nästintill oförskämt fet ut i jämförelse med de andra. Har dragit vinstlott i livets lotteri i form av bästa tutten, och ser faktiskt riktigt trevlig ut typmässigt! Grov kille på 140 gram.



Kragen kallad, min önskan om att Kragen var en tjej gick dock om intet, han är o förblir en kille, snyft... Snygg bebi, helt i min smak! Kommer nog att bli enormt stilig som stor! 115 gram tung. Coolast av dem alla, hetsar inte upp sig för något, för han vet att allting ordnar sig.. ;o)



Stor-Vit, även kallad Svartskallen, är ett pälsmonster med blivande cool frilla. Förvånar lite typmässigt, kan inte påstå att jag känner igen någonting direkt...? Varifrån kommer han måntro? ;o) Ska bli OERHÖRT spännande att följa utvecklingen på! Solklar kille, 125 gram tung.



Kossan 2, ett ivrigt matvrak till kille.. Cooooooola färger och helt ok typmässigt, ser ut som Dompanbarna brukar göra. Läcker! 127 gram tung.



Snyggingen, även kallad Hermafroditen tidigare, som även han är en kille...Ser ut att få enormt fina sidolinjen och är väl igenkänd från foderkullen typmässigt... Dock med Drakborgsgener, för den mannen kan definitivt inte vara stilla och skriker som en gris när man tar honom från tutten... Vägde 130 g imorse.


Så, det var det hela.. Ungarna ser fina ut, men kom i håg att jag är GRYMT partisk... ;o) Känner igen en del, men andra inte.. Nu jobbar vi vidare med att få Lill-Vit upp i vikt och mamma Dompan pigg o fräsch igen.

Kram o tack till alla er som bryr sig, jättegulligt, vi är så tacksamma!

Fortsättning...

Dompan är trött och seg, så vi har hjälpt henne med de små kissarnas "toabesök". Hon sover mest, med de små diandes på. Bara Lillvit som hade gått ner 2 gram, de flesta andra hade gått upp o nån stod stilla i vikt..

För er som hängt med ett tag i bloggandet vet kanske att mannens dröm inför den här kullen var att få behålla en stor, stilig hane. Jag har konsekvent sagt nej, och till slut har han fogat sig i att det blir en hona som får stanna.. Nåväl, ikväll, när vi hjälpte de små kissa, så var det ett ypperligt tillfälle att se om de kissade "däruppe" eller "därnere".. Då kan man ju relativt enkelt kolla könen. Alla kissade "därnere".. M a o så är senaste budet att det är sju killar.. Jag tror nog att mannen dealat med ngn som styr världen för att få det såhär!! Nåväl, än är jag inte helt hundra, bara nittio säker... :o/

Nu blir det film innan sänggång, och kik på Dompan för sjuttioelfte gången..

Lycka till alla som ställer i Örebro imorgon, o alldeles särskilt till storpappa Xeke!

Oroligt..

Nu börjar det lugna ner sig, men vi har haft en minst sagt händelserik dag.. Domino har redan under dräktigheten gått ner sig rejält, trots massiv extramatning med fet mat. Inte så konstigt, med tanke på att 8 kattungar stal näring från henne.. Förlossningen gick ju bra, men efteråt har Dompan varit seg och allmänt hängig. Vi har trott att hon ska repa på sig på nåt dygn, för att föda fram åtta ungar (den sista var tyvärr dödfödd..) tar sin kraft. Idag började jag med att mata henne med A/D, men hon åt bara pyttesmå mängder, vilket inte är likt vår lilla glupska Dompa.. Framåt lunch så ringde jag Djursjukhuset, och efter att ha konstaterat att Dompans temp var 40,6 så var det bara att stoppa i mor o barn i transportburen och åka in med henne.. Dompan röntgades och vi kunde konstatera att livmodern var rejält inflammerad och uttöjd.. Veterinären förklarade att vid så stor kull och så många ungar i full fart ut så kan en moderkaka, eller rester från den bli kvar, och så var fallet. Veterinären sa att hennes rekommendation för att både Dompan och hennes barn ska må väl är omedelbar operation och ta bort livmodern. Så det var bara att lämna Dompan och de små på Djursjukhuset innan en grym väntan startade.. Tänk om Dompan skulle dö! Tänk om nåt händer under operationen! Jag vill lova att jag både lipade och oroade mig i massor innan samtalet till slut kom. "Domino har klarat operationen bra och alla mår väl" berättade veterinären. TACK!!! Vi fick åka in o hämta mor o barn och nu ligger Dompan nykastrerad och dåsig i bolådan med sina livliga småttingar. Alla de små mår väl, de diar för fullt och är aktiva o pigga utan att vara skrikiga. Veterinären sa också att det var helt rätt att vi åkte in, för hade vi väntat hade vi nog inte haft kvar vår Dompa. Livmoderinflammationen är den första någonsin för Dompan, och den sista också.. När veterinären öppnade Dompan så såg livmodern enormt infekterad ut, och detta bara på ett dygn!! Tänk så snabbt det kan gå! Jag frågade tusen frågor om vi hade kunnat förebygga eller göra något, men enligt veterinären så är det här sånt som kan hända. Hon berättade att eftersom kullen var stor och livmodern väldigt uttöjd så har den svårare att dra ihop sig efteråt och stöta ut det sista, vilket ökar risken för livmoderinflammation. Kattungarna kom ju dessutom i skytteltrafik, så när en kommit ut så låg redan nästa på tur i kanalen och trängde undan den förras moderkaka, o så fortsatte det.. Att det dessutom är Dompans tredje kull gör ju sitt till, hon fick sju i första kullen och fyra heffaklumpar i förra, så livmodern har hittills gjort ett gott jobb. Men nu är den borta och vi håller tummarna att allt ska gå bra för Dompan och hennes barn. De är noggrant övervakade och påpassade vill jag lova!

Tusen miljoner tack till Kattis Drakborg, som vanligt en klippa och stötterska vid alla tillfällen, du är guld värd!!

Också ett stort tack till goa Jane, Xekes matte, som stöttat och verkligen varit superengagerad i både Dompan och kattbarna. Du är också guld värd, Jane!

Tack också till alla andra som stöttar och hållt tummar o tassar, det är vi jättetacksamma för.

Jag kommer nog inte att kunna sova lugnt de närmaste dygnen och jag kollar till Dompan oavbrutet, så jag hoppas o ber att allt kommer att gå bra. Min Dompa, goast i världen, och hennes fina ungar. Fortsätt hålla tummarna är ni snälla!

Kattungarna!!

Ettan, även kallad kossan.. NFO n(s) 03, hane


Tvåan, "Lillvit" kallad, NFO ns 01 21, hane.


Trean, "tjockis", NFO ns 09 23, hona?


Fyran, "Kragen", NFO ns 09/03 23, hona


Femman, "Stor-vit", NFO ns 01 21, hane?


Sexan, NFO ns 03 2?, hona??


Sjuan, "Hermafroditen", NFO ns 09, hane?


Värsta kullen någonsin med könsbestämning, jag brukar ha ngn inre känsla och har hittills aldrig haft fel, men den här kullen... Phui! T o m Marie var osäker, så de är uppenbarligen inte så lätta att se kön på.. Nåja, det kan komma att ändras, likaså silver eller ej..

Alla bebisar o mamma Dompan mår bra, äter och är nöjda. Inga konstigheter hittills, tvärtom ser det bra ut (pepparpeppar!)

Sju kattungar har anlänt!!!

Nu har Dompan & Xekes kattungar anlänt, sju stycken! Korrekta färger o kön samt fler bilder kommer på hemsidan under kvällen. Dompan har varit jätteduktig och alla sju kattungar ser hittills krya, friska o fina ut, låt oss hoppas att det fortsätter på den vägen...

Tack till pappa Xeke med familj för denna kull!!

Tack för alla grattis!

Kramar!

Snuvlördag...

Idag har jag varit en riktig överlevare.. Fullproppad med treo för huvudvärken och snuvig till max, jag låter nästan som Bonnie Tyler.. Om någon nu minns henne..? Jag har varit på Granngården med Skit-Erik, Minnie och Bruce. Bruce charmade i vanlig ordning alla med sin underbara coolhet, nedärvd i rakt nedstigande led från hans fader Konung.. Vigge menar jag.. :o) Härligt att se hur Brucen bara finner sig i allt och går i koppel och gosar med besökarna! Han är en idol! Idag blev han kär också, för första gången i sitt liv.. I en lite lätt rund Cornish rex-dam, svartsköldpadda med vitt och en riktig raring. Hon o Bruce slängde smäktande blickar på varandra hela dagen, kul att se.. Minnie och Skit-Erik skötte sig väl de också, även om de mestadels vistades i sin bur.

Eftermiddagen och kvällen har varit i soffläge och en stund satt jag ute på altanden också. Middag = Italia-pizza, godast i stan! Mannen och jag har bägge varit ganska utslagna av förkylningen, även om han inte verkar lika illa däran som jag.. Just nu sitter jag med kvällens sista treococktail för att kunna somna..

Fina bilder har jag fått på mailen idag, av Sun Kings ägare, Grattis Sun King, Jaffa o Gizmo idag! Fyra år minsann! :o) Tusen tack Marita o Mikko för de fina bilderna på fyraåringen Sun King som får illustrera dagens blogg!



Annars händer här inte mkt.. Mannen hämtar de två äldsta kidsen o deras vänner från Springbreak (årligt musikevenemang för ungdomar o nöjeslystna på Kalmars 4H-gård). de skulle egentligen vara hos pappa den här helgen, men i natt sover de hemma med sina kompisar.

Sacke lyckades i veckan med bedriften att slarva bort sitt VISA-kort, lagom till han åker nästa vecka.. :o( Massa strul med bankbesök och spärrning av kort, men tack o lov så var det "bara" kortet och en hundring som försvann, det kan man leva med även om man är fattig.. Just nu funderar jag på hur jag ska lyckas bli rik, det är ett projekt jag drömt om i flera år men ännu inte lyckats förverkliga.. Tvärtom, fattig som en lus för det mesta.. Nåja, hellre fattig o glad (om än förkyld..) än rik o olycklig... Dock läste jag att pengar faktiskt gör människor lyckligare, i lagom pott.. För en annan som alltid ligger på minus så är det förståeligt.. Men man vänjer sig vid sin status, så är det. Så länge man lever och har boende o mat samt nära o kära så ska man faktiskt inte klaga tycker jag.

Ikväll har jag serverat grishjärta igen, smakfullt enligt Dompan. Jag har också köpt hem extra fet mat nu igen, så Candy får väl bli fetare än fetast.. Märkligt, alla katterna här är i lagom hull utom Dompa som är mager och Candy som är fet-tjock.. Så hade inte Candy varit så tjock som hon är hade det inte skadat med att alltid servera fet mat, men nu blir det ju så ett tag med kattungar i huset.. Jag får väl försöka separera Candy från de andra, men det blir inte lätt.. :o/ Ingen som har lust att härbärgera en fet fertil blåpadda med bantningsbehov ett par månader? ;o)

Nu rinner näsan igen, torkdags.. Gonatt o sov gott allesammans!

Mycket i maj..

Dompan hjärta Xeke= kattbebisar

Nu var det evigheter sedan jag skrev sist.. Mer än en månad sedan... Men tiden räcker inte till, som vanligt, funderar på om man kan deala med Gud eller vem som nu bestämmer allt världsligt o annat om att få några extra timmar per dygn..? Hmm.. vid närmare eftertanke så skulle jag få vissa problem med motiveringen.. "Jag behöver en extra timme per dygn så att jag hinner blogga o ytterligar en timme..." Känns aningen patetiskt när man tänker på livet i det stora hela o alldeles särskilt när någon man bryr sig om har dött nyligen.. :o( Så jag får nog leva med att det förmodligen är jag som är dålig på att prioritera o förvalta min tid så att jag hinner med allt jag borde göra och avstå min begäran om extra tid till vår Herre..

Massa saker har hänt, både roliga, men många tråkiga också... Jag orkar inte ta upp de tråkiga, men det har varit en del lip o deppighet och tandgnisslan över dem.. Livet går vidare, men ibland känns det tommare när man vet att en del människor saknas... Förvisso är livet kort och förgängligt, men jag får perioder av svårmod när ngn man känner går bort.. Då kommer minnen tillbaka av andra som dött och det blir deppigt..

Edward har varit på djursjukhus efter att ha försökt tugga i sig en bikini.. Det var väl kanske inte det mest sunda att knapra i sig, undras just hur nöjd han är med sin bantningskur egentligen? ;o))) Skojjar bara! ;o) Hans rara familj har tagit väl hand om honom och hans odrägliga uppfödare har dagligen glömt att ringa o kolla läget igen, men jag ska försöka komma i håg det i helgen.. I väntrummet hos veterinären träffade de på Moullan, från Dompans första kull, och det var kul att höra att hon lever o har hälsan! En del kattungar tappar man ju kontakten med, och jag är ju som sagt en glömsk individ som sällan kommer ihåg bemärkelsedagar o annat viktigt, så jag får skylla mig själv och vara glad för de raringar som verkligen hör av sig o berättar, tack! Vår första kull fyller 4 år på lördag! Grattis i förväg (om jag glömmer det!) Sun King, Jaffa Blå och Gizmo! Jag kan knappt fatta att det är fyra år sedan kullen föddes! Med andra ord har vi bott här i huset i fyra år också till sommaren! Tiden går fort vill jag lova...

Domino är tjock om magen, men tunn annars. Hon är som ett benrangel med en enorm mage... Vi matar extra med nötkött, babycat (som mest hamnar i Candys mage...) och .. grishjärta! Första gången jag köper det, men det var så uppskattat att jag nog måste göra det igen. Mannen fick äran att skära det.. Fast roligast var nog äldsta dotterns blick ner i kundvagnen när vi handlade.. "Grishjärta?!" "Japp", sa jag, "Det är jättegott att grilla!" Jag trodde ungen skulle dö knall fall... I hlegen är det billigt kalvkött på Citygross, det får nog bli en vända dit och kolla.. Köttförråden krymper raskt i familjen.. Kokade t o m fisk till henne, men den passade inte damen.. Rött kött ska det vara, allt annat får vara.. Då bara sniffar hon i skålen och tittar på mig med lite förbittrad min.. "Ska jag.. äta det DÄR??" Givetvis får hon istället något annat.. Dompan är på god väg att utvecklas från dammsugare till gourmet!

Det rör sig i Dompamagen, men inte så mkt så att de verkar ha det rymligt, så jag misstänker att det är antingen tre eller fyra heffaklumpar (önsketänkande!) eller 6-7 st normalviktiga (GAH!).. Min önskan är friska bebisar, det är allt jag vågar önska, och så länge de är friska så kan jag leva med antalet.. Men helst inte fler än 6 st.... I nästa vecka ska bebisarna komma enligt planerna, så i helgen ska vi bädda bolåda och storstäda samt plocka fram våg, filtar, anteckningsblock o allt annat.. Och ni kan ju gissa två gånger om vi har ngn kamera? Nope.. Den har gått sönder... Förhoppningsvis kan vi låna någon, men drömmen om en systemkamera finns.. Dock lär den inte bli verklig de närmaste femton åren känns det som.. :o(

Sonen åker i slutet av nästa vecka till Italien och Österrike med en kompis.. Phui, han ska vara iväg i två veckor med kompisens familj och vi kommer att sakna honom enormt! Hoppas att hans resa blir kul!! Vi har kommit ihåg att fixa pass, kort från Försäkringskassan och försäkringsbolaget samt allergitabletter, så nu är det bara all annan packning som ska kommas ihåg...

I helgen är det uppvisning av katter på Granngården.. Undrar just vilka jag ska visa upp.. Skit-Erik (alias Ushki alias spanjoren alias Raoul... kärt barn har många namn!), Bruce nakensvans, Minnie Sötpäls, Sharin Mattegris, Candy fetpadda, Blossa Ekorre, Loppan liten... Vilka ska med? Kanske en blandad kompott med Minnie, Skit-Erik och Bruce kunde vara nåt? Eller tre generationer med Candy, Bruce och Minnie/Sharin? Nja.. Lite väl mkt blått kanske.. Det får nog bli Skit-Erik och Brucen o kanske nån av småtjejerna... Skit-Erik? Undrar ni hur han fått namnet? Inget konstigt alls egentligen.. Mannen gick i taket fullständigt på tredje gången av Ushkis torkfasoner.. Dvs Ushki går på lådan, sedan "torkar" han sig genom att kana över hela bottenvåningen (vardagsrum, kök, badrum och hall) så att hans bruna bromsspår icke kan missas.. De är kort o gott ÖVERALLT... Mannen skrek därför åt sin nästbäste vän "Nu slutar du upp med det där din jävla Skit-Erik!" och så var namnet gjutet.. Inte för att Ushki har gett upp precis, men han har i a f fått ett nytt namn.. Och om någon undrar så är Bruce mannens allra bästa vän, därefter kommer Skit-Erik.. Var jag hamnar i vänskalan? Tja någonstans emellan Sharin och Candy tror jag.. ;o)


Nu ska jag försöka jaga sonen till lärdomar i biologirester.. Maskar.. Eller tagghudingar.. Eller vad det nu var, blötdjur kanske? Stackars unge, inte lätt att komma ihåg när man ärvt teflonminne av sin morsa..

Nattinatti o ha det gott allihopa!

Hektisk period..

Nu är man hemkommen från Stockholm och en kickoff med Skogkattslingan. Jättekul att åka upp o hälsa på Mats o Kattis, och jättekul att träffa alla andra i "Slingan" och att prata katt. Wilmis o mannen var med och hade det bara toppen de också, de tillbringade dagen när jag o Kattis var på kickoffen med att hälsa på släkt och umgås med Mats. Både Mats o Kattis blev omåttligt poppis hos Wilma, så nu lär man väl inte få åka upp dit utan hennes bihang framöver. T o m bilresan var utan pip o gnäll, duktig Wilma. De två äldsta var hemma med kompisar o skötte sig ypperligt, Maja var hos farmor o hade det gott hon också.

Hela veckan har gått i ett hysteriskt tempo, massor av både väntade o oväntade saker att göra.. En del positiva (som kickoffen o turen till Stockholm) och en del mindre positiva. Men de mindre positiva hoppar jag över, det ordnar sig nog i sinom tid... ;o) Stefan, jag o Wilmis har bott på Himmelsvägen i Drakborgens Bed & Breakfast ;o) och haft det helt ljuvligt!!!! Nästa helg ska vi till Stockholm igen, vojnevojne, men då blir det utställning och övernattning i Närefalks B & B, tänk så bra att man har så gästfria vänner i storstan!! :o) Tack! En liten date med lilla Smurfan (Sussie Eärfalas) och besök hos Virvlas för att kika på Xekebarn hanns också med, tack för det! Dompis blev upphämtad, hon hade haft ett par mysiga husmorsveckor i Casa Drakborgen, men är hon dräktig? Tja, det återstår att se... Spännande är det! Jag fick ju se Xekes barn hos Virvlan och det gav mersmak, vilka finfina bebbar!!!

Tyvärr så har jag i vanlig ordning kört ihop allt, och har och har haft tusen saker att göra de senaste veckorna, så bloggandet blir därefter..

Ha det gott allesammans o simma lugnt!

Hemma igen från Sydkattens utställning..

Vi har haft en härjig vecka med massor på schemat och i helgen åkte jag o Marie Bazooka till Malmö för att vara med på Sydkattens utställning med Ushki, Shantaram och Sharin Foo Moose. Inte för att vi direkt hade några förväntningar, Ushki är ung och under utveckling, Shantaram ur kondition och lilla Sharin Foo är ju bara en liten bebi.. Men skam den som ger sig, katterna behöver ut o träna o vi skulle få träffa goda vänner och titta på fina katter. Gårdagen började med att Ushki blev Ex 1 av två. Kanske inte som jag hade dömt, men men.. Det är domaren som dömer och Ushki blev sedan även nominerad. Shantaram blev Ex 2 av 3 eller 4, helt ok! Lilla Sharin Foo blev Ex 1 (ensam i sin klass) och sedan NOM, lite tur i lottningen tyckte jag.. Motståndet i nomineringen var sämre, så två katter i panel av tre är inget man klagar över, eller hur?! Ingen av dem fick röster, men jag var så stolt o glad över de tre som uppförde sig fint och skötte sig alldeles ypperligt! Jättekul att se!

Idag var det Ushkis tur att bli Ex 2 efter en annan vacker hane, och Shantaram blev vinnare i sin klass o fick sitt första CAC samt blev bästa NFO grp 8-hona! Lilla Sharin Foo höll god min hos sin domare och blev Ex 1 och NOM även idag, men med betydligt hårdare motstånd. En röst i panelen fick t o m lilla damen och mattarna var sååå stolta!

Annars var det mest mingel och assistentjobb som gällde. Många trevliga människor träffade vi och vi hade superskoj med våra "birmamänniskor" Nettan & Ingrid som var våra reskamrater! Tack för en härlig resa! :o)

Roligast idag var ändå att få träffa Aggie Häxa. Jag smet ut för att ta ett bloss och där var hon!! Goa Aggie! Samma humör som vanligt och lika söt som alltid! Jättemysigt att träffa henne igen efter så lång tid, hon har varit saknad! Men nu är det nästan full fart på damen igen, och det känns härligt att vi träffades igen och att allt var nästan som vanligt.

Nu blir det sängdags, jag är trött som en gnu!

I morgon smäller det..

..för då ska Wilma till tandläkaren. Anledningen till detta är att vi har haft vissa problem med tandläkarbesök för ungen! Inte så att hon är rädd eller inte öppnar munnen, men hon är inställd på SHOW när hon är hos tandläkaren. All pedagogisk träning från tandklinikens håll med att visa alla verktyg och vara vänlig o snäll har inte fått Wilma att förstå sin egen roll, dvs att sitta stilla, tyst, snäll och gapa stort.. Hon tror istället att tandvårdspersonalen är där för att hon ska showa, och det gör hon med råge... Suck... Så nu får mamman (dvs jag) följa med o peka med hela handen för att ungen ska sitta stilla.. Dubbelsuck..




En stilig kattpojke på dryga året söker nytt hem! Han är rödsilver och vit och alldeles synnerligen trevlig och vacker. Kastrat är han, och här kommer en bild på honom. Ett varaktigt gott hem sökes till detta barnbarn till Dompan, och gärna där han har möjlighet att få gå ut. Mer nytagna bilder kommer såsmåningom..


Nu börjar jag få ont igen i nacke o axel, fasicken också! Men jag hoppas att det går över snart. Annars är det så full fart som det kan bli, massor att göra på alla fronter och tiden springer.. Så nu är det dags att jag hoppar i säng och försöker att sova natten lång så att jag är pigg!

Ha det gott o gonatt!

Längesedan..

Som alltid när man känner sig lite låg drabbas man ju av bacellusker, och denna gång var det magen som pajade. Maja, jag och Wilma blev magsjuka och ägnade dagarna efter påsk att må illa och springa på toaletten mest hela tiden.. En bra sak med det hela var att matlusten försvann, så kanske man loosade några gram, hoppas kan man ju alltid göra.. I o med vintervädret kom min livslust åter någorlunda, efter att ha flammat på sparlåga nästan en månad.. Jag blir ju seg på våren, är ju mer en höst och vintermänniska då jag tillbringar mestadelen av dagarna utomhus på jobbet och gärna kurar ihop mig med en bok inomhus på ledig tid.. Våren medför en massa pysslande utomhus och man "ska" vara glad o nöjd med det fina vädret och solens återkomst, men inte jag då.. ;o) Kärringen mot strömmen, som man brukar säga.. Nåväl, lite har jag orkat göra i a f, trots att ork o lust legat på låg nivå...

Demonius Drakblomma har fått ett rejält bad, så tack till fam. Karlsson-Svensson som äger honom för fika och för att vi fick hälsa på! Demonius var cool och låg mest stilla i badbaljan under badet, svårast var inte att hålla i honom (trots att han är stor o urstark!) utan att få katten att resa sig.. Han låg gärna i badvattnet och njöt istället för att stå o bli tvättad... Rolig katt och härligt temperament! Han blev fönad efter konstens alla regler och päls har han i massor, blir nog en vända med trimkniven innan utställningen imorgon!

Demonius har växt och börjar arta sig väl för att vara en yngling på snart 10 månader. Kraftig och rejäl med fina kvalisorter, honom är jag nöjd med! Kan dra vissa paraleller mellan honom och släktingen Edward Scissorhands, de är aningens lika faktiskt! Kanske Drakborgsblodet som slår igenom hos de två?

Demonius har ett härligt hem i Oskarshamn och jag är jättetacksam för att hans familj älskar honom och tar så väl hand om honom! En fröjd att se och det värmer hjärtat att veta att vi haft sån tur med köparna av våra katter! Alla har varit helt underbara och tar så bra hand om Vildhjärtana, tusen tack till er alla!



Mitt i alla förberedelser inför utställningen på söndag så började Dompan löpa igår. Från att ha lekt mamma till Minnie och Sharin så blev hon ett trånande löpmonster! Ålande o kråmande över hela golvet och bedjande blickar på Bruce.. som inte fattade nåt.. Nu när han äntligen förstått att han är kastrat så börjar hon löpa och vill ha honom, lagen om alltings jävlighet! ;o) Ushki var däremot inte nödbedd, utan tog glatt nacktag och försökte para, så nu är det separering som gäller.. Jag tror i o f sig inte att han är fertil än, men för säkerhets skull! Å Dompan får åka med husse till Stockholm för att träffa sin katt-man! HÄRLIGT, jag håller tummarna att parningen med "den snygge" ska förlöpa väl! Sen ska vi bara hitta skjuts hem från Jönköping imorgon också.. För mannen drar ju vidare mot Stockholm med Dompis..



Minnie är kvar ett tag till innan hon flyttar sin nya ägare. Hon och Sharin tillsammans med Bruce och Ushki ser till att vår nattsömn rubbas med jämna mellanrum p g a sina lekar. Att springa o jaga varandra i trappan hör till favoritsysselsättningarna, undrar just vad grannarna tycker om det kl. 4 på morgonen...

Ha det gott allesammans och ta hand om er!

Seg i huvudet...

Börjar kännas som ett vanligt tillstånd just nu, huvudet är segt och minnet verkar fullständigt bortblåst. Utbrändhetssymptom? Nja, lite lätt vidbränd är man väl då o då, men jag har mina svackor o toppar som vanligt. Domarfördelningen till Dackekatten har kommit, Berta Nemkova och Alfred Wittich.. Inte en susning om någondera, kan bli spännande! ;o)

Full fart på jobbet, många jobbarkompisar lediga nu i påsktider, och själv är jag ledig i övermorgon. Hela 5 dagar ledigt i sträck, hur ska man förvalta dem bäst? Bada Demonius och Ushki står på listan, sen blir det middag hos mamsen på långfredagen och ngn av de andra dagarna hos svärföräldrarna. Själva ska vi göra otraditionell påskmat som Porterstek med potatisgratäng och grillspett.. Om det nu går att grilla ngt ö h t i det här vädret? Skulle visst bli kallare, men eftersom minnet är som ett såll så minns jag inte om det var häromkring och om ifall så vilken dag... ;o) Nåja, vill man veta hur vädret är kan man ju titta ut genom fönstret.. ;o)) Ingen mening att planera i förväg, det blir ju ändå inte som man tänkt sig.. Suck..

Nix, håglösheten håller mig i ett järngrepp, jag undrar just när jag ska få vårkänslor? Dompan saknar vårkänslor fullständigt, leker fortfarande mamma åt kattungarna och Candy likaså. Ushki gjorde idoga försök att träna som hane på Sharin Foo när hon satt o åt torrfoder.. Tro inte att Sharin slutade äta för att Ushki satt som ett plåster i nacken på henne, nähä. Äter man så äter man oavsett om man har en blivande hane i nacken, sådetså! Minnie artar sig riktigt fint, en snygg tjej! Päls har hon också, och bra sort verkar det vara. Loppan o Blossa o Brucen mår gott och har det bra. Själv ska jag ägna en stund åt att läsa min bok innan kvällsbestyren tar över.. Tack o hej från mej!

En humordag på jobbet..

Idag har humorn varit stor på jobbet, troligtvis för att man är så trött o sliten att man inte orkar annat än att skratta åt eländet.. Regnet har stått som spön i backen och himlen är gråare än gråast, och hemma har de sågat ner alla våra träd i allén ner till havet (plus för det är att vi kanske slipper att rotsystemet välter våra plattor på uteplatsen och jag slipper räfsa pälsbollar som det eländiga trädet har fällt i mängder varje vår, minus är att vi ser rätt in till grannarna.. Och har megaöppen insyn på baksidan..) och dessutom är häcken på vår framsida fullständigt nersågad.. Jaja, det får man väl leva med, men oj så skönt det hade varit om alla vi som bor här hade fått någon som helst info innan allt gjordes.. Knäpptyst har det varit, hur svårt är det på en skala med att skriva ut några blad som talar om planerna?

Minnie är såld och flyttar såsmåningom till varmare breddgrader. Det känns toppenbra, även om man har börjat fästa sig vid lilla Grållan.. Hon är så rar! Sharin är fortsatt prinsessfasonig, och talar om för hela hushållet att det är hon som bestämmer med jämna mellanrum.. Ha, det kan ju hon tro! Dompan fortsätter leka styvmor o har kattungarna vid tuttarna så fort man vänder bort huvudet.. Sabla katta! Candy är... fet... Bruce tappar all päls och Ushki är lika busig som vanligt! Han börjar bli rätt stor, jag måste komma ihåg att köpa nya batterier till vågenyqe Loppan är numera Bruce ständiga kumpan, de sover ihop mest hela tiden, är det månne kastratkärlek i luften? Blossa bet mig i näsan i morse när hon skulle tvätta mig, aj!

Annars inget nytt, trött, trött, trött och helt seg i huvudet.. Jag HATAR våren! Tack o lov är det fredag imorgon och jag ska ägna helgen åt så lite som möjligt..

Hej svejs o ha det gott alla där ute i vårtröttheten!

Fortsatt vårtrött..

Jaha, ännu en dag har gått.. Tröttheten består, igår lade jag mig direkt efter "Let's dance" avslutning, så klockan 23 somnade jag efter att ha orkat läsa bara en sida i min bok.. Hmmm.. Det ÄR verkligen tröttsamt att vara vårtrött.. Imorse var det tidigt upp för att gå till ungarnas högstadie. Första lektionen var med sonens klass, och jag fick en flash tillbaka hur det var att gå i skolan igen.. Det är jag glad att jag slipper nu, för attans så tråkig o trist miljö det är med klassrum o korridorer o pladder o stim överallt, fattar knappt att de orkar! Men man är väl gammal nu antar jag och orkar mindre PLUS vårtrött... Därefter kort rast och möte med mannen, som också hasat sig upp, och då fick han följa med sonen och jag med Linn. Musik med Linns klass, och Ewert Taube inlyssnades.. Sedan biologi, med engagerad och trevlig lärare, det var skoj att se. Efter detta förevisades Linns konstverk och hon är verkligen duktig! Helt suverän på komposition och fantasi plus att hon slutför på ett bra sätt, kanonkul att se! Mitt gamla intresse för konst väcktes nästan till liv och jag blev sugen på att börja teckna igen.. Jag måste dock tillstå att Linns talang är betydligt större än min, så jag överlåter vid närmare eftertanke det åt henne istället. Även Sacke hade presterat en hel del på bilden, så jag var mycket nöjd med mina äldsta ungar idag! Inte så lite stolt morsa liksom... ;o) Måste också ge en eloge till bildläraren, vilket engagemang och vilken positiv människa som verkligen ger ungarna ett break att bara få skapa och göra något kreativt! En mycket inspirerande människa för ungarna tror jag, och det märks ju också på deras prestationer, tänk om fler lärare var lika engagerade!

Efter lektionerna så var det dags för uppvisning med sång, magdans (tänkte på Kattis o Helena hela tiden under magdansen!) gitarrsolon och så var skoldagen slut! Väl hemma lagade jag mat, ivrigt uppvaktad av frk Avundssjuka (Dompan) som undrade var hennes godsaker fanns. Inget löp än, hon kallar bara på småtjejerna och leker tutt-mormor.. Suck!! Sabla katt! Att två snart fem månader gamla kattungar får dia sin mormor är frustrerande att se, helst när vackre hanen bara går o väntar på henne uppe i storstan! Jag har lust att bara skrika åt henne: "-LÖP DOMPAN, LÖP!" Som om det skulle hjälpa.. Mat idag, kålpudding med potatis o lingonsylt till mig, Wilma, Stefan o Maja och stekt skinkschnitzel med gräddsås o pressad potatis till tonårsbarna. Efter lunchen (som var sen) drabbades jag av fenomenet "slöficus sängus" vilket gör att man omedelbart utan väntan måste lägga sig i sängen utan strumpor och pilla i hörnen på påslakanet med tårna en stund innan man vilar en timme, annars finns risk att man faller stendöd ned. Så därför var jag ju tvungen att följa boten, så sängen i en knapp timme blev det. Vaknade av att grannsonen plinkade på sin elgitarr med öppet fönster (det hade vi också) och då var det bara att masa sig upp.. Skulle egentligen ha städat idag, men det finns ju en morgondag... Eller en övermorgondag.. eller...

Pratade en stund i telefonen med Marie Bazooka som varit i Gbg på seminarie angående Norsk skogkatt.. Lite avis att jag inte var där, samtidigt som jag hade det bra här. Pratade lite om vad de hade dryftat om och jag hoppas på en ingående rapport längre framöver.. ;o) Själv har jag ju just nu Norsk fetknopp (Candy), Norsk skabbräv (Bruce), Norsk DAMPkatt (Ushki), Norska Djävulsyngel (Sharin Foo & Minnie), Norsk Avundssjukasomvägrarlöpa (Dompan), Norsk Argbigga pga Djävulsynglen & DAMP-katten (Loppan) och Norsk ekorre (Blossa) härhemma, så jag vet inte om jag vill fortsätta med avel.. *asgarv* Nädå, skämt åsido så känner jag att jag ibland är alltför kritisk mot mina katter, men faktum är att de flesta håller, och ff a så har både Bruce, Dompan o Candy gett finfina bidrag till Norsk skogkattras, så jag är inte missnöjd. Katterna är o förblir underbara!

Kvällen har jag ägnat åt melodifestival, kollat på film och softat med kidsen o man. Sonen ramlade iväg till kompis, övernattning, känns som killarna inte klarar sig utan att spela tv-spel o dataspel ihop under helgerna inklusive övernattning.. Tjejerna håller sig dock hemma, och Linn kröp i säng tidigt, för imorgon är det kyrkbesök. Många sådana inför konfirmation, men hon verkar tycka att det är helt ok och de verkar trivas ihop i gruppen och det är ju bra! Maja har ägnat övriga kvällen åt Sims, och Wilmisen har städat i sitt rum.. :oO Eller vad man nu kan kalla det... Hon bar ner sitt dockskåp under sin loftsäng för att istället sno två ljuslyktor av Linn att dekorera sitt lilla bord med, plus att hon hämtade en hög tidningar i papperskassen med gamla tidningar o reklam och dessa tidningar användes också som dekoration av bordet??! Jaja, jag har också en hög tidningar på kökssoffan, men att ungar är så präglade... Hmmm.. Får nog städa imorgon i alla fall.. Annars kanske mina barn blir nya kandidater att delta i "Rent hus" (som jag f ö inte har sett eftersom det går samtidigt som Men in trees, så jag har bara sett reklamen..)..?

Ha en fortsatt trevlig helg, själv ska jag nu gå o lägga mig för det var så hemskt jobbigt att ö h t skriva en blogg, trots att jag både vilat och slöat i soffan mest hela em och kvällen, men nu är jag helt utmattad.. Sen kväll i kväll.. Hoppas på att få sova åtminstone till kl. 9 imorgon.. Movina? Kanske vore nåt? Tack för tipset, Draken!

Vårtrött..

Ja, jag vet att det är tidigt, men vårtröttheten har slagit till hos frk Holgersson.. Jag är megatrött trots tidig sänggång de flesta kvällar och känner mig liksom håglös... Som jag brukar göra på våren. Rent krasst så har jag dessutom massor att göra på alla plan o håll o kanter, men det brukar jag vanligtvis fixa. Nåja, varje vår slår den till och till skillnad från de flesta normala så har jag min höjdpunkt under höstmånaderna, då är jag pigg och energisk. Energin lyser dock med sin frånvaro, och det känns som att häcksparkarna behövs än mer än vanligt.. ;o) Mer glömsk än vanligt är jag också, det känns verkligen som jag har teflonhjärna o allt bara rinner av och bort liksom.. Nåja, nog om detta..

Minnie är kvar, har fått lite mysko såväl som trevliga förfrågningar på henne, men än så länge bor hon här tills vi hittat det perfekta hemmet. Idag har hon, Sharin, pappa Bruce och Ushki visats upp för de blivande djurvårdarna på Ingelstorpsskolan, och det var rätt trevligt. Katterna skötte sig ypperligt och visade hur trevliga skogisar är, och det är ju alltid kul. Att sedan Bruce ser ut som en skabbräv för tillfället kanske inte var fullt så vackert, men sin benstomme och längder har han ju kvar.. Undras bara hur länge det dröjer innan han fattar att han verkligen är kastrat och börjar lägga på sig? Normala katter brukar visst fatta det på ett par månader, men Brucen är ju inte snabbtänkt, så jag räknar med att han kommer att koppla sin könstillhörighet runt jul.. ;o)

En ny mobil har jag också fått, och jädrars vad jag inte fattar ö h t hur det funkar.. I min stenåldersvärld har man mobiler som nödtelefon när man är på resa eller om ngn hastigt behöver få tag i en, men en ny värld har öppnats för mig! Man kan t o m lyssna på musik i den!!! Helt otroligt! ;o) Linn gör sitt bästa att förklara för mig alla funktioner o finesser och nu är jag bara lite rädd för att använda den.. Respect, liksom!

Imorgon väntar skolan, ska tillbringa dagen på Linns & Sackes högstadie och bl a delta på deras lektioner och se Linns konstverk. Sen får vi se om orken räcker till nåt mer..

Annars en massa som hänt, mest av allt sörjer jag för att goda vänner drabbats av en tragisk händelse.. Kramar i massor till er, jag tänker på er! Ibland får man genom andras elände en liten näsknäpp så att man blir tacksam för det man har och samtidigt enormt ledsen över deras förluster. Livet är inte alltid rättvist, tyvärr.. :o(

Ha det gott allesammans!

kramar

Det blir inte alltid som man har tänkt sig...

Innan jag glömmer det "STORT GRATTIS TILL FODERKULLEN SOM FYLLER TRE ÅR IDAG!"

Igår kom lilla Minnie Moose hem till oss. Det var ett ganska tragiskt återseende eftersom hennes nya ägare drabbats av plötslig sjukdom och ej längre kan ha henne kvar! De grät vid återlämnandet, jag började också såklart grina och lilla Minnie bara hoppade ur buren och var alldeles underbar.. Och solklar silver.. Så nu söker Minnie Moose ett nytt hem, och i väntan på det befinner hon sig här tillsammans med pappa Bruce, farmor Candy, mormor Dompan och släktingen Loppan samt sin storasyster Sharin Foo och resten av tjocka familjen. Absolut otippat och jättetråkigt för hennes ägare, som önskat sig denna lilla katt så länge och som var så lyckliga! Ibland blir det inte alltid som man tänker sig.. :o(

Sharin Foo är en liten suris mot de andra katterna, känner igen prinsessfasonerna från mormor Dompan o mamma Shanta, men oj vilken liten kelgris hon är! Dompan blir så sur när hon hoppar upp till mig i sängen och inser att platsen redan är tagen av en liten madam som väser åt henne.. *fniss* Såklart får Dompis plats också! Minnie har redan passat in, hon är mer positiv och mindre prinsesslik än Sharin, så hon bara hoppade ur sin bur och gillade läget. Cool katt! Ushki "jagärnogpåvägattblifertilsnartförjagtränarpånacktagmesthelatiden" är på småtjejerna hela tiden, han är i sin absolut värsta slyngelålder nu... Suck!

Stressnivån är relativt hög just för tillfället, massor av bollar i luften och massa att göra på alla plan, bara hoppas att jag hinner med allt som ska göras.. I tid helst.. Nåja, sånt är livet på en pinne..

Nu blir det sängen, lååång dag imorgon också.. Hemsidan skulle egentligen fräschas upp, men det får väl vänta tills tid blir.. När nu det kan tänkas bli.. Suck...

Härligt resultat!

Idag har Dompan HCM-testats igen, och jag måste erkänna att jag var aningens nervig innan.. Men det var nemas problemas, värdena var nästan desamma som för två år sedan när hon testades senast och jag blev glad o nöjd med det! :o) Dompan var inte fullt så nöjd, för även blod till Fiv/Felv skulle dras och då är det inget kul.. Hon rycker som besatt till så fort den lilla lilla nålen kommer i kontakt med huden och med lite hjälp så lyckades vi till slut hålla spratteldamen.. Det härliga med Dompan är att hon aldrig hugger, river eller beter sig illa, hon bara rycker för att komma undan...

Ushki o Sharin world still rules.. Ushki busar med den lilla som morrar o eländar sig.. ;o) Alla andra katterna mår bra och Bruce har fortfarande inte fattat att han är kastrat, undras just om han nånsin gör det..?

Nu är jag så trött så trött att sängen kallar och imorgon ska jag göra allt som jag inte hann idag.. Eller åtminstone lite av det..

Nattinatti o sov gott allesammans!

//Malin

Slapp helg.. Tack o lov..

Känner att alla saker som måste och har gjorts både på jobb, kattfront och vanligt liv har satt sina spår. Inte för att det har varit tråkigt eller så, tvärtom har jag haft jättekul med resa upp till Stockholm, weekend i Strängnäs, utställning i Örebro och kurshelg, plus en massa kul på jobbet med omflyttningar mm, men det tar sin kraft.. Har idag haft en av de få dagarna med bara få måsten som att se till att barnen får mat på bordet och att det värsta plockas undan, men sen har det varit slötid.. En promenad på kvällskvisten med mannen blev det också, men annars har jag bara softat hela dagen och det har varit jätteskönt! Inga tider att passa, inga måsten som ska göras, bara lugn stillsamhet.. Eller.. Så stillsamt det nu kan bli med fem barn i huset.. Sacke har haft kompis hemma för övernattning i helgen, men de är rara, om än aningens stirriga ibland när de brottas o fånar sig sådär som killar ofta gör.. ;o)

I onsdags blev så mannen Viggesson kastratkille, och det gick bra! Han tror fortfarande att han är fertil, sjunger lite då o då, men det känns skönt att ha det gjort! Nu kan han få slå sig till ro som 6-barnspappa, och vem vet, kanske det blir fler barn? Han har i a f gjort sitt bästa och lyckades till allas förtjusning att skrämma häcken av den lille spanjoren! ;o) Ushki är ju som bekant ett äkta AD/HD de luxe, han är överallt och pockar på ständig uppmärksamhet, tack o lov är han intelligent och rolig att ha att göra med, så vi letar hela tiden nya lekar o påfund för honom så att han stimuleras på bra nivå. När Ushki har tråkigt roar han sig nämligen att antingen jaga liten Loppa, som blir så arg o sur så att få kan mäta sig med hennes surhetsgrad.. Eller så hoppar han i vattenskålarna, för vatten är bara blött o inte farligt.. Att det sedan svämmar vatten i hela köket bryr sig herr spanjor mindre om, men vi desto mer.. Bara nåt händer i Ushki World liksom... Har man extremt tråkigt när man heter Ushki så lägger man sig gärna i lurpass för de andra katterna på de mest märkliga ställen.. Eller vad sägs om att gömma sig längst in i hålan i klöspelaren och samtidigt som tant Blossa klättrar upp så kastar man sig fram o vrålar i högan sky! Hmm.. Behöver jag tillägga att tant Blossa nästintill slår halvt ihjäl sig när hon kastar sig undan i fruktansvärd skräck..? Eller också kan man lura i trappan, precis bakom kröken så att man inte syns, och sen hoppar man jämfota hopp upp i luften o skrämmer en stackar intet ont anande Dompan, som ruskar på sig o bara BLÄNGER på den otäcka lilla röda monsterkatten med stort förakt.. Man kan också roa sig med att hänga som en svans efter hövding Candy och bita henne i de mer fläskiga partierna av magen, det är synnerligen smaskigt.. Att sedan Candy spöar upp honom är helt ok BARA DET HÄNDER NÅT!! Som ni kanske förstår så är detta något stundtals enerverande för både folk o fä i hushållet, och gissa om vi alla njöt när herr Ushki fick smaka på sin egen medicin i fredags?! ;o))) Bruce fick nämligen äran av att bära tratt, då han oavbrutet ville tvätta sin ömma bakdel efter kastreringen, och i fredags lunch kom tratten på. Ushki missade detta event, men började röra sig ut mot köket (det lät ju som det hände nåt där!) samtidigt som Bruce i ovanligt hög fart begav sig mot vardagsrummet (där Ushki var) iförd sin otäcka tratt.. I hörnet möttes de, och jag trodde Ushki skulle dö av skräck! Han fräste, hoppade jämfota hopp på ca 2 meter och gallskrek innan han i vild karriär sprang uppför trappan till övervåningen för att slippa ifrån detta otäcka trattmonster som skulle äta upp honom.. Eller vad han nu trodde.. Skiträdd blev han i alla fall, och även om inte Brucen log så skrattade jag så att tårarna rann! HAHA, Ushki, där fick du igen för alla gångerna du har skrämt alla de andra! ;o)




Jag TROR att Ushki har fått sin överkvinna i lilla rara Sharin Foo, Bruces dotter, som flyttade hit i fredags.. Hon är en busa och verkar ha ärvt mamma och morbröder samt mosters intelligens, och henne är det minsann ingen som sätter sig på. Bruce är årets gentleman och man kan nästan se scenen i Djungelboken mellan björnen Baloo (Bruce) och Mowgli (Sharin Foo) när Baloo säger "Jag ska lära dig allt jag kan!" De sover ihop i sängen och även om Bruce inte riktigt har blivit övertygad om att Sharin Foo inte är hans nya flamma utan hans dotter, så är de två supersöta ihop. Jag har lite ångest för att stressnivån i katteriet blir aningens hög med Loppans operation, Bruces kastrering o så en ny katt på det, men vad ska man göra? Loppan surar lite, men det är helt ok ändå, hon verkar nöjd o belåten ändå och resten av katterna sköter sig ypperligt. Candy har gett den lilla lite väs o fräs för att tala om att hon är hövding, men annars går allt prima. Lillsessan är så söt som socker, en riktig liten docka.. Tack snälla Marie o David för lilla Sharin Foo, hon är underbar!!

Nu ska jag lägga mig o läsa en stund sen i morgon blir det strykning av finkläder, för liten Linnea ska döpas. Jag har köpt ett synnerligen häftigt smyckeskrin med Lilla My från Mumintrollet som dansande ballerina i, och ett halsband, hoppas Linnea blir glad för det..

Ha det gott allesammans o gonatt!

Spännande kurshelg med massor av väckta tankar och frågeställningar…

Tack för dagens bloggfoton till Anders, som bodde här i helgen och som tog fina bilder på Blossa, Loppan o Ushki som han skickade till oss sen..
I helgen blev den så av, kurshelgen som jag längtat efter i flera år, nämligen den som skulle lära mig mer om avel, genetik och hälsa mm. Jätteroligt! Det mest roliga var att Marie o jag hade föreställt oss att 10-15 personer skulle vara intresserade, och helt plötsligt så var det 40 anmälda! Härligt! Innan vi ens kom till kurshelgen skulle vi hämta Ulrika på flyget o dessförinnan lämna Dolores O’Moose hos sin nya ägare Anna i Nybro.. Hektiskt schema i vanlig ordning alltså.. Tro’t eller ej, men vi lyckades självklart köra vilse i metropolen Nybro, så tiden bara rann iväg.. Nåväl, vi hann i tid för att hämta Ulrika och skjutsa henne till hotellet, lämna Wilma hos farmor o farfar o sen hem o ta emot övernattningsgästerna från Göteborgshållet. På lördagsmorgonen var det ilfart upp till jobbet och fixa klart lokalen där vi skulle vara och phui, lyckligtvis så fanns där en vit duk o allt! Mannen hade begivit sig till Köpenhamn med sina jobbarkompisar tidigt på morgonen, och alla kidsen var utleasade på olika håll, så jag kunde blott o enbart fokusera på kurshelgen. Marie Bazooka kom o tillsammans fixade vi iordning fika o allt annat innan deltagarna började droppa in. Marie hämtade Ulrika på hotellet och så skulle föreläsningen starta… men var fanns projektorn? Hehe, något missförstånd, för både Ulrika o jag såg förmodligen ut som frågetecken.. Telefonerade snabbt till mannen, som satt på Öresundsbron i en tågkupé och efter en förmiddag med panoreringar av laptopsskärmen för kursdeltagarna så hade vi till slut med hjälp av mannens trevliga arbetskollega en projektor också.. Jättetrevlig och informativ dag, även om en del av genetikens mysterier redan hade fastnat i frk Holgerssons lätt förvirrade hjärna, dock var jag oerhört intresserad av biten gällande hälsoprogram. Superbt!


På lördagskvällen skvallrade vi, käkade ost o kex samt pizza o drack vin. Trivsamt. Dag två var också fantastiskt lärorik, då pratade vi om avel och selektion och man fick sig en hel del tankeställare… En av de mest otäcka bitarna var hur lätt vi uppfödare dras till det extrema och varför? Är det för att vi KAN eller för att domarna premierar det? Är det så att ju större desto bättre, eller ju större öron desto bättre, eller ju spetsigare desto bättre? Många frågor att ställa sig och fundera över.. Är vi här för att bevara en ras eller för att förändra den till våra ideal? Många intressanta diskussioner och synpunkter, jag tror att vi alla var ganska fullmatade i våra huvuden efter kurshelgen!

Igår var jag således helt färdig och MASSOR att göra på jobbet! Vår filial är nedstängd o arbetstagaren uppflyttad till vår ordinarie lokal vilket har skapat en massa extrajobb. Tack o lov har vi tidigare haft en chef som ansökt om att vi ska få en friskvårdspeng (sånt existerar ju normalt sett inte i vår kommun, det kostar alldeles för mkt pengar och vi som jobbar inom omsorgen ska ju helst se våra jobb som en gåva hellre än arbeten…) så i måndags eftermiddag var det dags för mig att utnyttja den till 45 minuters massage.. Åh, så trivsamt! Helt ljuvligt att få nacke o rygg knådad, och jag njöt så att jag nästan dreglade… ;o) Trött som en gnu efteråt, så igår kväll var det inte mycket som hände hemma, och sändags tidigt.. Idag har allt varit full fart på jobbet igen, och dessutom har jag lite annat att styra med.. Typ barn o familj o sånt.. Fick panikångest när jag tänkte på Dompans HCM-test på måndag, tänk om nåt är fel!!? Avbokade Candys kastrering imorgon, men Brucens kulor ryker i a f i morgon.. Om allt är väl med Dompan så ska Candy kastreras, men jag vill nog vänta tills jag har resultatet i min hand… Sen bär det väl iväg med testning av Bruce o Candys hjärtan också, bara för säkerhets skull, men det lär bli tidigast i sensommar/höst.. Jag får väl se mig som testhysteriska om det roar någon..

På fredag ska vi hämta lilla pärlan, jag tror att det är ok trots att det är nära inpå Brucens kastrering.. Känns som att annars kommer hon aldrig hem, och det vill jag ju! Fina Sharin Foo, gosig, kelig och busig, hoppas hon kommer att trivas hos oss…

Roade mig med att mäta Bruce Viggesson ikväll också, vid en ålder av 2 år och 1 månad. Lillemannen har en kropp som från skuldra till svansrot är 40 cm, svansen räcker ju då inte till skulderbladet med sina 34 cm, men i gengäld är svans o bakben lika långa/höga. Frambenen är 30 cm långa och hans liksidiga triangelformade huvud är 11 cm i varje del. Öronen är 6 cm från mitten av örat till spetsen och basen är 4,5 cm. Emellan de inre öronbaserna har han 4,7 cm. Tofsarna lyser fortfarande med sin frånvaro, men kanske kommer de när han blir kastrat? *asgarv* Eller.. jag tror nog inte det... ;o)



Nu blir det lite smått surfande, sen sängen, jag är trött ikväll också.. Ha det gott allesammans o nattinatti!

Minnie Moose har flyttat!

Idag har varit en hektisk, konstig dag med massa oförutsedda saker.. eller kanske inte.. Kanske det egentligen bara är en alldeles vanlig dag med alldeles för mycket inbokat? Om man som jag skjuter upp allt till sista sekund så BLIR det vissa dagar som är hektiska, that's life.. ;o)

Började på mitt ordinarie jobb där jag skulle på bad med en arbetstagare. Det blev inget bad för denne, men däremot fick jag istället följa med den andra på bad. Varmt o gott behandlingsbad i en halvtimme, helt ok arbete. Kom tillbaka till mitt jobb och hann äta, sedan var det krissamtal från filialen, så det var bara att sätta sig i en bil o bli skjutsad dit.. Glömde mina papper på jobbet, så givetvis hade jag varken vägbeskrivning eller annat som jag skulle haft med mig, men det fick ju gå.. Mannen och Wilmisen hämtade mig efter jobbet och det blev färd ner till Ljungbyholm, där systrarna Minnie Moose och Dolores hämtades för att åka till djursjukhuset.. Vojne, det känns nästan som jag bor på djursjukhuset numera.. Är ju där ett par ggr i veckan eller pratar med dem i telefon nästan jämt.. Veterinärbesiktningen gick utmärkt, två nyfikna små damer i Minnie o Dolores som charmade veterinären mycket! Betalade och passade på att fylla på förrådet med Loppisens dietmat. Hon får ju inte äta annat för att hennes opererade magsäck ska vila. M a o är det 1½ matburk av Hill's I/D som får göda henne, 18kr burken.. Billigt, näjj, men nyttigt för Loppemage! Maja hade varit en klippa o gett Loppa eftermiddagsmat, för det är dessutom små portioner ofta som gäller.. Ner till Ljungbyholm och lämna tillbaka Dolores (som vi ska hämta imorgon kväll för att leverera till Nybro) o sedan vidare till världsmetropolen Karamåla, Vissefjärda. Minnie ska bo hos kattkompisen Findus hos Angelika & Herbert, och jag tror att hon kommer att trivas ypperligt! Karamåla ligger verkligen mitt ute i ingenting, kolsvart med nästintill osynliga vägskyltar men fridfullt o vackert är det och jag tror att Minnie kommer att trivas som fisken i vattnet där! Tusen tack till Herbert & Angelika för att ni ger Minnie ett så fint och kärleksfullt hem!

Vidare till Maxi där vi stötte på Marie Bazooka som vänligt nog erbjudit sig att handla till kursen i helgen, det tackar vi för! Handlade lite och sen hem i blåsten.. Det blåser jättemycket nu, men vi är vana.. Hoppas bara Ulrikas flyg kommer som det ska imorgon.. En föreläsningshelg utan föreläsare är ju sällan lyckat.. ;o)

Nu blir det softande i en liten stund sedan väntar sängen.. Har redan förberett allt inför Dolores flytt imorgon, bara en liten detalj kvar att fixa sedan är allt lugnt.. Eller..? Ooops, glömde nästan att jag o Marie visst ska hålla i en föreläsning med 40 pers i helgen också.. På mitt jobb.. ;o) Ska bli kanonkul och lärorikt, det ser jag fram emot!

Ha det gott allesammans o simma lugnt!

En händelserik tvåveckorsperiod..

Vojne, vojne vojne... Det är MYCKET nu, som vanligt.. Fattar inte att jag alltid lyckas köra ihop allt samtidigt, och alltsom oftast glömmer jag hälften som jag borde komma ihåg, vilket givetvis blir än värre när ngt oväntat och otäckt händer.. Som med Loppan.. Idag var vi och hämtade En Mycket Lycklig Kisse Vid Namn Loppan. Hon visste inte till sig av glädje, och inte vi heller.. Extra glad blev jag när Djursjukhuset berättade att Agria ersatte 10490 kr och att vi "bara" behövde betala strax över 2400kr.. Då är man glad att man har försäkring på katterna! Loppan äter penicillin och dietmat, och i sinom tid får vi svar på alla biopsier. Förmodligen visar de normala värden, men man vet ju aldrig.. Tänk att en usel liten hårboll kan åsamka sådan oro och vånda!

I helgen var vi i Örebro, och med oss hade vi Dompansonen Bazooka med matte och tre av Moose-barna, Minnie, Dolores & Sharin. Alla tre skötte sig perfekt och jag var så stolt över dem alla tre! Lugna, trygga och trevliga, precis som katter ska vara. Visserligen har jag förståelse för katter som freakade lite med tanke på all nervositet, lokal och folk i massor, men ärligt talat.. Det finns alltid en del synnerligen otrevliga katter. Stefan och jag hade mestadels trevliga kissar på vårt bord, med vissa få undantag, men när man ser unga katter reagera med aggressivitet så undrar jag lite.. Är det verkligen otrygghet som får en ung katt att reagera med aggressivitet, eller är det dåligt temperament som lyser igenom? Jag vet inte, men att en katt är orolig och vill gömma sig är en sak, men unga katter som inte ens är i närheten av hormonella stormar borde väl rimligtvis inte reagera genom att morra, bitas och fräsa åt allt och alla? Eller är det bara jag som är bortskämd med mina katter? Jag har en fräsmadam, Candy, som åmar o kråmar sig på domarbordet för alla människor, men som väser åt burgrannar och inte trivs i situationen.. Hon får stanna hemma! Varför ö h t stressa en katt med en situation som den inte gillar? Ok om katten är för första, eller andra gången på utställning, eller har hormonsvall, men ändå.. Candy har ALDRIG väst eller fräst eller bitit åt någon människa, hon talar bara om för omgivningens katter att hon är alfahona. Med detta åsyftar jag ingen särskild katt, bara en allmän notering av olika händelser som fick mig att reagera. Kan också tillägga att vi endast hade en katt som var lite bekymrad på domarbordet, resten skötte sig ypperligt hos Alexey Schukin. Likaså panelkatterna, de var jätteduktiga och skötte sig så fint trots bitvis skorrande högtalare och massor med publik!

Resultaten för våra katter var klart godkända, Minnie överraskade och vann sin klass trots 3 konkurrenter, Dolores blev Ex 2 av 3 och Sharin Foo Ex 2 av 2. Rättvisa bedömningar och placeringar, plus goda omdömen och en bra träning för de små. Kullklassen var mest för skojs skull, inte ofta man får chans till det, och där slutade vi på Ex 6 av 7.. Jag såg inte ens konkurrenterna, så jag har inte en susning om det var rättvist eller ej, men Veikko Saarela och jag brukar inte ha samma smak av skogisar... ;o)

Jättetrevligt att gå assistent med mannen, som hade premiär med den äran! Han skötte sig ypperligt och hämtade katter i full fart, han är en bra handler! Sen var det ju det där med färger.. ;o) Nåja, han kom inte med fel katter mer än en gång, och då var det faktiskt inte hans fel.. Katten stod hos oss i fel färg, men skulle till en annan domare.. Bra jobbat, Stefan!

Stjärnskogarna bjöd på god mat och fin övernattning, det tackar vi för och bjuder gärna igen! Trevligt!

Nu ska jag gå till sängs, ska försöka skriva blogg nån mer gång den här veckan om jag hinner.. ;o)

Ha det gott allesammans o trevligt att träffas alla ni som jag träffade o hann prata med!

Loppan opererad!

På väg mot Strängnäs ringde så veterinären som opererat liten Loppa, och det var glädjande besked! De såg INGA som helst tecken på Fip, inga tumörer, inget konstigt alls.. En gammal hårboll låg i magsäcken o irriterade, och bukspottskörteln var irriterad plus urinvägsinfektion, f ö såg Loppans njurar helt normala ut i både storlek och på alla andra sätt o vis, fin lever och absolut inga som helst indikationer på Fip ö h t! Hurrah!

Så nu ska Loppa ligga kvar över helgen, biopsier på tarm, njurar mm har tagits och skickats iväg för analys för säkerhets skull, men just nu finns det i a f hopp och det är större än tidigare idag. Kämpa på Lilla Loppan!!!

Loppis kvar över helgen..

Dagens rapport har egentligen inte mkt att förtälja..
Loppan har lite tunn njurbark och något oidentifierbart i urinblåsan, så nu måste man öppna henne och ta biopsier. Hennes fip-värde ligger på 1:640 vilket är ett medelhögt värde, kan indikera på Fip, men också vara normalt. Man vet liksom ingenting. Idag kissar hon inte blod. Annars inget nytt, troligtvis väntar man till måndag med op, och då kanske vi kan få positiva besked. Eller inte.. Hoppet lever än, fast det är svagt.. :o( Jag tänker på liten Loppa, hoppas hon har det bra och att de kelar henne mycket.. Hon saknar nog oss lika mycket som vi saknar henne..

Trots allt elände sätter vi oss snart i bilen o åker till Örebro.. Jag kan varken göra till eller från för Loppan, och ingen av katterna som bor här ska med på utställningen, så ngn smittorisk finns det inte vad det än är Loppan har drabbats av. Alla andra katter är pigga o glada och mår gott, som väl är, mitt i allt elände. Jag håller tummarna för Loppan och tackar alla er som jag vet tänker på oss och håller tummarna för att liten Loppa ska bli frisk. Hon är oss så kär.

Trista nyheter..

Allt i min värld kretsar just nu runt den lilla som ligger på Djursjukhuset. I förmiddags ringde jag för att kolla hur det var med henne och fick prata med en annan veterinär.. Ja, Loppan gav dem bryderier.. Alla prover som kunde tas har tagits, inget visar på något, bra urinprover, bra värden generellt och inget konstigt alls, så prover skickas om fip, sköldkörtel mm mm mm och man letar vidare orsak. Hon hade inte blivit ultraljudad kl.11, men de skulle återkomma om något förändrades, men tills vidare kunde vi hämta Loppan kl. 16 för att hon skulle få gå hem i väntan på provsvar.. En liten lättnad att få hem min lilla, men samtidigt än mer oro för vad det kan vara? Njurar och cancer är väl det som mest sökt mig, men njurproverna var ju bra, liksom blodproverna.. Det blev en kort lättnad. Klockan 14 ringde veterinären igen för att berätta att njurar och urinblåsa "ser inte bra ut" och att Loppan vid nytt urinprov kissat nästan bara blod.. Så liten Loppa får stanna kvar på Djursjukhuset, och just nu undrar jag om hon någonsin kommer hem.. :o((( Jag är samtidigt lättad, mitt i allt elände, över att det inte verkar vara ngt av det vi tagit prover för, dvs Fip & coronavirus, Fiv eller Felv eller annant virus/infektion, just med tanke på våra andra katter.. Saknaden är fortsatt stor efter Loppan, ingen liten silvertjej som möter en i dörren och som ligger framför datorn för att mysa på eftermiddagarna när man kommit hem från jobbet. Ingen liten Loppa som pratar och pockar på kel, och det är konstigt att det kan kännas tomt i ett hushåll med fem katter kvar hemma, men det ÄR tomt! Alla katterna har sin plats, sin funktion och sin roll, och Loppans roll har varit just den där vänliga, keliga knäkatten som pratar med oss och gosar mest hela tiden.. Så det ÄR tomt! Undrar om hon har ont, om hon saknar oss och undrar var vi är? Undrar om hon känner sig övergiven..?

Nu ska jag försöka ringa Djursjukhuset igen, och se om de kan specificera exakt VAD som inte ser bra ut på njurar o urinblåsa, är det infekterat? Tumörer? Eller vad? Kommer Loppan att bli bra eller är det helkört? Usch, det är inga roliga tankar som far genom huvudet just nu...

Ska städa, tvätta o laga mat sedan, det kanske kan driva alla tankar på flykt..

Uppdatering: Har fått tag i Djursjukhuset ikväll och läget är oförändrat för liten Loppa, förutom att hon är lite petig med att äta.. Tror jag det, inlagd o allt som hon varit med om de senaste två dagarna.. Förhoppningsvis får jag mer svar från veterinärerna imorgon.. Hoppet lever än, och tack för stöd och tumhållning, det behövs!

Ingen bra dag idag...

I går kväll när jag gjorde koll på katterna så insåg jag att liten Loppa hade gått ner från smal till mager i vikt! Jätteorolig, pratade med Djursjukhuset på kvällen och fick en tid redan idag. Tog febern, ingen feber, kollade efter knölar o annat, men insåg att Loppan var mager som en sticka och såg lite hängig ut på ögonen.. Ingen annan av de andra katterna var hängig, och när kvällens portion av blötmat serverades så kom även liten Loppa och mumsade glatt.. Skumt... Efter måltiden hoppade hon återigen upp på sin favvisplats, högst upp i klösmöbeln.. Och där låg hon mest hela tiden.. :o( Idag åkte vi så till djursjukhuset på eftermiddagen, och Loppan tappades på lite blod och fick träffa en av mina favvisveterinärer.. Hon undersökte Loppan och jag grinade... Man blir så orolig när katterna är sjuka och just det här, avmagring och dålig päls klingar illa i mina ögon och öron... :o( Vi röntgade Loppans buk och bröstkorg, och sedan fick Loppan och jag gosa i väntan på resultaten. Veterinären kom in och visade alla blodprovsresultaten, ingenting konstigt alls. Helt normala värden på alla plan, bra njurstatus, inga konstigheter med blodkropparna, inga tecken på fip ö h t, röntgenplåtarna visade normala saker.. Och då grinade jag ännu mera.. För något som inte stämmer är det ju, det såg ju både veterinären och jag.. Loppan fick lov att stanna kvar på djursjukhuset för ultraljud av inre organen, och tråkigt nog så måste jag säga att man misstänker tumörer.. :O((( Det ska också tas mera blodprover som ska skickas iväg för analyser så att vi verkligen får reda på vad det är med vårt lilla gosetroll! Känns jättetrist och sorgesamt, och det mest skrämmande är att det känns som om det bara har smällt till på mycket kort tid.. Loppan har haft kanonpäls, varit pigg och busig ända fram till en vecka tillbaka, som vi har kunnat få fram genom att gnugga våra geniknölar.. Senaste veckan har hon mest myst i klösmöbeln men ändå gått sin sedvanliga gosetur varje kväll vid sängdags och legat under husses täcke o kelat. Utom igår.. och i förrgår.. Tunnat ut har hon gjort i ett par veckor, vilket vi har skyllt på allt bus med Ushki, men så här mager har hon aldrig varit! Stackars Loppa! Så nu håller vi alla tummar, tassar och tår för att man hittar något enkelt och som vi kan få bot på, så att vi får hem vår lilla busa igen, för hon är alleredan saknad!

Nu blir det sängen, jag har oroat mig mest hela dagen och fått extrem huvudvärk så här på kvällskvisten, förmodligen för att man har lipat som ett såll.. Godnatt o glöm inte att hålla tummarna för lilla Loppan!

Rapport från himmelen.. eller nåt..

Phui! Har haft en vecka som var fylld av sjukdom, och första feberfria kvällen så flög jag till Stockholm med "lilla" Shirley för att dels träffa hennes nya ägare igen o överlämna prinsessan, och dels för att gå på möte o middag i Skogkattslingans regi samt umgås med familjen Drakborg.. Fru Drakborg och jag hade en hektisk helg, och Herr Drakborg var väl måttligt road av våra ständiga misstag, men han tog det tack o lov med jämnmod.. Att lämna en brinnande ljuskrona i köket i några timmar samt låsa herr Drakborg ute i 2,5 timmar i duggregn o blåst var väl de mest dramatiska händelserna, men någon vakade väl över oss och såg till att våra misstag inte ledde till förödelser som väl var! Men jag kanske ska ta det från början?

Prinsessan Shirley och jag skjutsades till Kalmar flygplats i torsdags kväll av moloken hemmastannande man, och jag hade sovit o tagit det lugnt hela dagen, så jag kände mig äntligen på bättringsvägen från min besvärliga influensa. Flygresan gick bra, ett litet pip, men annars skötte sig lilla prinsessan ypperligt, bara spann och trampade mest hela tiden! Vilken ljuvlig liten unge hon är! Själv var jag väl halvdöv, men trycket höll sig stadigt, så jag överlevde resan! Flygbuss från Arlanda in till stan och där hämtade Kattis upp mig, som den snälla vän hon är! Hem till Drakborgen på Himmelsvägen, Ådran, ute i skogen, och kvällen gick i rasande tempo med lite småprat o mackor. Sedan var det bara att trava ner för backen i KOLMÖRKER till min & Shirleys gäststuga, där jag lyckades sova trots den lilla spinnmaskinen som helst ville gosa hela tiden! På morgonen var vi fullt upptagna, frukost, hem till Virvlas o hämta en av Kattis foderkattungar där, till veterinären för besiktning och sedan tillbaka till Virvlas och så hem till Drakborgen igen. Phui! Kul att se en Stockholmsveterinär in action, och jag blev imponerad av hans handlag och kunnande! Själv var jag ju bara medresenär, och det var rätt skönt, kunde sitta o vila i bilen och bara vara. Härligt! Lilla kissungen Bebette var också ljuvligt rar och trevlig, liksom sina kullsyskon som jag glatt pillade på. Är ju en fan av pappa katt Haendel, och även mamma Vendela, så det var extra skoj att kika på småttingarna just för den sakens skull. De gjorde mig inte besvikna... Hemma hos Kattis hann vi andas en liten stund, och jag skalade lite potatis, sedan var det dags att hälsa på Doris, Bruce's syster. Doris är en kopia av mamma Candy, samtidigt som man ser syskonlikheten med sin halvsyster Ulla (på pappas håll) och jag är kär i Doris pälskvalitet! Vi skulle också fika på Max egenhändigt bakade muffins, men då ringde telefonen, och Shirleys ägare berättade att de redan var framme! GAH! SNABBT går det från Gävle! Kattis o jag mulade in vårt fika i hundranittio, sedan hastade vi hem, där nya ägaren Malin så snällt satt o väntade på sin Shirley! Vi hälsade på lilla prinsessan och sedan tillbringade vi lite tid i Drakborgen för att Malin och hennes kompis Emma skulle få kika på Shirleys alla släktingar. Herr Drakborg hade förberett middag till oss, glaserade revben, mumsigt värre!! Vi mulade i oss med glatt humör, sedan var det dags för Malin att ta med lilla prinsessan och åka.. Shirley bor numera i Gävle där hon huserar med de två vackra hundarna Tosca och Lilja samt kattkompisen Cass! Jag har fått rapporter redan och de verkar trivas fantastiskt bra ihop, superhärligt!! Tack snälla Malin för att du tar hand om Shirley och för att du gör det så bra! Jag är säker på att ni kommer att trivas ihop!

Kattis o jag satte oss också i bilen, för att åka till Virvlan och överlämna en av Kattis kattungar till sin nya ägare.. Å det var då vi glömde ljuskronan i köket tänd, en himla massa brinnande ljus.. Hmm... Nåja, inte en tanke på det hade vi, vi var helt fokuserade på kattungeköpare.. :o/ När vi kommit hem från Virvlas såg jag att det lyste i hela Drakborgen, och tänkte att Mats hade kommit hem.. Tills jag insåg att ljuskronan var tänd.. Har svårt att tänka mig att herr Drakborg tänder ljuskronor för att mysa i sin ensamhet i Drakborgen, så jag insåg raskt att det var de två ADHD-lika fru Drakborg och Vildhjärta som lyckats med denna bedrift.. Sprang upp o släckte ljusen och tack o lov så brann det ingenstans! Under kvällen mös vi, pratade och fikade, jättetrevligt som vanligt i Drakborgen med dess människor o katter!

På lördagen var det ytterligare en kattungeleverans samt besök hos En Mycket Vacker Hankatt Med Mycket Trevliga Ägare, så det var bara att käka frulle och sedan gick Mats o jag ut o rökte medans Kattis låste dörren och hämtade kattleksaker i garaget.. Mats vinkade glatt av oss och såg säkert fram emot några timmars lugn o ro.. Haha, kunde HAN tro.. För Kattis hade låst ytterdörren o Mats hade INGENTING med sig förutom sina kläder på kroppen och en halvtom kaffemugg.. Fniss... Ingen telefon, inga cigg, och definitivt inga nycklar... När Kattis och jag återvände till Drakborgen möttes vi av höttande näve från en frusen Mats, som fått tillbringa 2,5 timmar med att gräva dike, bara för att hålla sig varm! Stackarn! Som liten bonus fick han sedan skjutsa in Kattis o mig till stan för vi skulle på middag på nån Mongolisk restaurang med Skogkattslingan.. Hämta oss fick han också göra, tänk vilket underbart liv den mannen har! :o))) Världens snällaste!

Måste också berätta att hanen som vi var o hälsade på överträffade alla mina förväntningar, och jag är så stolt och glad att få lov att låna honom (om alla Dompans tester är ua)! Fantastiskt temperament, trevlig stamtavla och jättetrevliga ägare plus att han är vacker som få, kan det bli bättre? Tusen tack för den här möjligheten!! :o)

Trevlig middag i Skogkattslingans regi, och med trivsamt sällskap! Mat tryckte jag i mig i massor och efter middagen så var det hem till fru Drakborg o skvallra med henne o Mats igen! Jättemysigt! Annette Stjärnskog ringde också o berättade att Frosty löpte, så henne bokade jag med mig på väg hem från storstan, så slapp jag resa ensam..

På söndagen kom därför snälla herr & fru Stjärnskog o hämtade mig o körde mig o Frosty till Arlanda, tack för det!! :o))) Jättesnällt! Frosty fick komma på ny date med Bruce och skötte sig jättebra på planet. Inte ett pip ö h t! Mannen o Linn samt Wilma hämtade mig på Kalmar flygplats och sen bar det hemåt. Frosty fick vara själv en stund, sedan släppte vi in Brucen till henne.. Det tog väl två minuter av hälsningsceremoni innan det var dags för första parningen... ;o)) Håller nu tummarna att det blir små kattungar också, det skulle vara roligt!

Kvällen igår satt jag bara i soffan efter att ha svarat på alla mail som drösat in medans jag var iväg, och sedan blev det tidig sänggång.. Å så i morse var det slit o släp på jobbet också..

Tusen tack till familjen Drakborg för att jag fått åka med, bo, äta och finnas hos er hela helgen och tack för alla givande diskussioner och trevliga sällskapet! Tack också till hankattsägaren, Doris och hennes Trollpacka med de bakande o trevliga plusbarnen, Virvlan samt de som var med på Skogkattslingans middag, jättetrevligt!! :o)

Nu ska jag gå o bada, sen väntar nog sängen...

Sjuk typiskt nog..

Ushki får pryda bloggen idag också! Han är så gosig o mysig, mer en hund än en katt tycker jag.. Apporterar strumpor, tigger vid bordet och är allmänt gosig o kelig. Dessutom springer han alltsomoftast runt med en boll i munnen.. Ushkis mönster börjar framträda ordentligt nu, han är fint tigré och jag har svårt att tänka mig att han är solid.. Tankar om tickning, soliditet och annat har svävat i tankarna, men nu är jag solklart övertygad om att lille mannen är tigré och inget annat och så solklar silver att man bara dånar av kontrasterna! Ljuvlig kille! I just love him!

Annars är det inte så solklart i familjen Vildhjärta.. Mannen var sjuk i helgen, men höll det schack med värktabletter, och i söndags natt trillade jag dit. Snorig, huvudvärk till max och hosta.. Wilma och Maja har följt mitt sjukdomsspår och ligger i soffan respektive sängen o snörvlar de också, så det är allmänt sjukdomstillstånd som råder..

Alla kattungarna är bokade och jag är jättenöjd med att jag & Marie har hittat fina hem till dem allihopa. Axl var först ut att flytta, han ska bo i Kalmar med huskatten Nellie som sällskap hos ett ungt och mycket trevligt par! Tack, Natalie & Andreas för att ni tar så väl hand om Axl!

Lilla hjärtegrynet Dita Von Moose hängde länge i valet o kvalet om hon skulle flytta hem hit eller kanske på foder till ngn vän? Det blev inte så. Maggan & Peter kom på besök för att titta på kattunge och så fort de steg innanför dörren så kändes allt så bra. När de frågade vilka av kattungarna som var till salu så sa jag "Minnie & Dolores, och Dita.." De bestämde sig för Dita och det kändes konstigt nog helt rätt samtidigt som jag hade djup sorg i hjärtat. Dita är och förblir en hjärtekatt, men Dita är också en lugn katta som kan peta lite i maten och som jag känner behöver massa omsorg och kärlek, frågan var bara om hon passade in i en bullrig 4-barnsfamilj.. Och petighet med mat och avelshonor är inte så lyckat i mina ögon, så för att inte äventyra något så kanske det är bäst för Dita att få vara den underbara katt hon är utan kattungar eller annat krav än bara få vara alldeles underbar och vacker och fin! Den möjligheten får hon via Maggan & Peter och jag är djupt tacksam över att min hjärtekatt i den här kullen får ett så fint och bra hem som jag tror att hon nu har fått. Dita har en blivande kompis i form av hunden Bruno och rapporterna hittills har förtäljt att hon är precis så underbar som jag hela tiden har tyckt att hon är.. Härligt!

Lycka till med Axl och Dita!


Minnie har haft besök flera ggr om, men inte fallit ngn i smaken. En tilltänkt matte som fallit för henne via bilderna kom på besök, men Minnie behagade inte ens att visa sig.. Dolores däremot charmade så till den milda grad att Dolores sov i besökarens knä och var allmänt gosig o kelig..! Dolores brukar annars hålla en synnerligen låg profil och inte ens visa sig mer än för en kort stund, så vi kan väl ärligt erkänna att det var hon som valde ny matte och inte vi.. Dolores bor kvar ett par veckor till, sen flyttar hon.

Å så fick Minnie ett nytt besök, och då var det hon som var framme, kelade och gosade och låg i famnen på nya hussen! Så var då äntligen de 6 ur vår & S*Fairyhearts foderkull bokade allihopa! Jag kan ärligt erkänna att jag har haft ångest inför kullens storlek och kallt räknat med att ett par av dem skulle bli kvar trots att alla har fina kvaliteter och förutsättningar.. Men tji fick jag, och också god hjälp av fodervärden S*Fairyhearts, för nu har jag som sagt hittat fina hem till alla och det känns underbart! Även om jag inte planerar en ny kull i brådrasket så känns det ändå som att det finns hopp om framtiden...

Nu har jag inte ork att sitta här längre, näsan rinner, huvudet dunkar och nacke o rygg värker.. Så det blir liggläge ett tag..

Ha det gott allesammans och håll tummarna att jag blir frisk till min Stockholmsresa (med flyg dessutom...) på torsdag..

//Malin